Jag måste hitta sätt att peppa mig själv. Till att grubbla mindre och försöka hantera att vara konstant skiträdd. Jag är fullständigt medveten om att min typ av bröstcancer hör till de mer aggressiva sorterna men jag måste försöka leva med det. Jag är ju här just nu. Jag lever.
Det finns säkert många faktorer som bidrar till att en cancerdrabbad hamnar i ett träsk av nedstämdhet, mm. Självkänslan får sig en rejäl knäck. Många saker som tidigare varit självklara har ställts på sin spets, både fysiskt och psykiskt. Det skulle vara så skönt att bara få sätta punkt och glömma alltihop, att bli väckt ur denna mardrömsresa.
Jag har alltid skrivit av mig när stora saker skett. Saker som varit svåra att greppa. Dagböcker, dikter, etc har hjälpt mig att bearbeta och få ur mig tankar och känslor. Uppmuntrad och ivrigt påhejad till att skriva på en blogg så blev valet sådant för min resa. Tanken att kunna dela med mig till älskad vän som bor långt, långt bort och som jag vet finns där i både tanke och handling, att kunna beskriva för mina familjemedlemmar vad som händer och att dela min resa med mina nära vänner avgjorde så valet att börja blogga.
Några personer, som jag trodde var mina nära vänner, fick tillåtelse att ta del av min resa då jag gav dem adressen till bloggen. Vännerna försvann - de jag trodde var mina vänner. Vet inte om de ens läser bloggen längre - för mig pratar de inte med över huvud taget. Det sa bara POFF så var de borta. Jag ska försöka skaka av mig besvikelsen, men det är så svårt. Märk väl att jag förmodligen INTE kommer att finnas där för dig när du behöver det, inte någon fler gång - för det har jag gjort så många gånger. Jag har lyssnat, peppat och stöttat i så många år. Det är nog nu. Nu ska jag bara stoppa undan flera år av minnen på en bra plats.
Jag vet att detta har blivit ett återkommande tema. Det har tagit mig hårdare än vad jag någonsin kunnat föreställa mig att se mina så kallade vänners rätta sidor. Jag hoppas att jag snart kan gå vidare med en känsla som flera BC-systrar beskrivit. "De är inte värda det". "Det är deras förlust - inte min"...
Denna resa har varit betydligt längre och svårare än jag någonsin kunnat föreställa mig. När jag skriver det jag verkligen känner så får det konsekvenser. Konsekvenser som ger mig svårigheter att sova på grund av att jag börjar grubbla ännu mer.
Förmodligen finns det människor jag känner som på något sätt hittat min blogg och som läser min blogg utan att berätta det för mig. De läser när jag blottar mig och tar del av mitt liv utan att jag vet vilka de är - fast jag "känner" dem. Nyfikna, vetgiriga, ryktesspridare. Det känns inte bra. Är man så oerhört dum att man läser och tar del av mig och det jag går igenom utan att över huvud taget ta kontakt med mig så ber jag högaktningsfullt dessa personer att antingen vara en fysisk vän eller att dra långt åt helvete! Sluta gotta er i min olycka! Jag funderar på om jag ska lägga ner bloggen.
Mina cyberspace- BC-systrar och vänner som läser min blogg är ovärderliga, tipsen och peppandet och "lyssnandet" fantastiskt. Det vill jag inte vara utan och det driver mig att fortsätta skriva.
Jag har börjat undanhålla saker som jag egentligen behöver få ur mig. Vill man inte prata med mig och fråga mig om saker så tänker inte jag heller servera det.
Då är ju frågan om syftet med att skriva av mig uppfylls? Jag går ändå och bär på en massa saker som jag behöver få ur mig...
Jaha, funderar på att trycka på DEL nu... Så mycket blev det av att peppa mig själv...
Jo, här kommer det lite positivt som faktiskt finns, saker som jag tycker om och uppskattar (Annika - nu måste jag bara vara lika färgglad som du :) )
GLASS SOMMAR KÄRLEK HUSVAGNEN IDROTT MAKE BORÅSARE (blink, blink) LAKRITS BIO GRILLAT BARNEN BC-SYSTRAR SOLSKEN FRAMSTEG PROMENADER SMÖRGÅSTÅRTA (min alldeles egna - måste göra snart) BÖCKER ÄKTA VÄNNER OK-STÄMPEL (från doktor Nisse) KRAMAR SÄLLSKAPSSPEL JOBBET SOMMARSTUGAN MYSA FIKA MED EN VÄN VÄRME TÄNDA LJUS SOVMORGON NYBAKTA BULLAR HÄRLIG MUSIK BRUNCH MASSAGE OST & KEX MED ETT GOTT VIN TRÄNING MYSBRALLOR ROMANTIK SEMESTER MAMMAS MATDet var ju inte så svårt :)Peppandet fortsätter... ska försöka komma på något positivt om mig själv. Hmm, det är lite svårare att göra en egotripp. Får återkomma.