söndag 30 december 2012

En helg fylld med sport

Det har varit en spännande helg fylld med Innebandycup och Hockeycup.

Vi har också haft turen att få träffa våra gamla grannar som flyttat till Borås! De tajmade in sin resa från norr till söder så att de fick se tjejerna spela en match samtidigt som vi fick en pratstund, jag saknar dem verkligen! Det var så roligt att träffas, om än bara en kort stund.

Maken lämnade sonen på Hockeycupen för att finnas till hands för mig, jag är tacksam för det, men vi fick (hann) inte se sonens lag vinna Guldet.Typiskt! Fast vi är glada och stolta över vår son ändå så klart!

Tvillingarna och deras lag vann Bronsmatchen i Innebandy med övertygande 5-0. Att motståndet under hela cupen bestått av 1-2 år äldre tjejer bekom dem inte det minsta. Jag är glad att jag orkade se alla matcher... Vid lite längre mellan matcherna åkte maken och jag till hotellet för paus och jag fick sova lite, jag har verkligen varit aktiv i helgen. Så mycket hade jag inte förväntat mig att orka. Men det är den där tjurskallen i mig som tar över. Har tom ätit på restaurang med ett 20- tal IB- föräldrar.

Har gjort Benträningsprogrammet en gång varje dag, känner faktiskt av det lite i låren. Att det snöat och varit moddigt har gett lite extra träning flera gånger per dag. Otroligt läskigt med ishalka varje gång jag skulle in och ut ur bilen - tur att jag har en stark man och rollator.

Morgondagen - Nyårsafton - har jag en känsla av att åtminstone förmiddagen går i sova/vilas tecken för mig. Övriga familjemedlemmar ska spela plojinnebandy med vänner några timmar på dagen - en rolig tradition. Vi kommer att vara hemma, själva i år. Jag måste stoppa lite nu, behöver ta det lugnt nu. Det har varit liiiite mycket för mig de senaste dagarna. Vännerna vi umgåtts med de senaste 10 åren förstår. Vi ska fixa lite god nyårsmidddag och njuta av en mysig kväll.

Något jag börjat med är att kolla handikappsanpassning - det blir jättesvårt om något saknas. Fick byta hotellrum t ex. Det tråkiga med det hotell vi bodde på bara hade ett sådant rum, då fick jag enkelsäng och maken en nedlegad bäddsoffa... Inte optimalt, men enda alternativet.

Nu ropar sängen - den egna sköna på mig :)

fredag 28 december 2012

Lite tankar bara

I två dagar blir det spännande. Jag ska följa med på innebandycup. Bo på hotell... Kommer mina krafter att räcka till? Maken har lämnat sonen och hans pågående hockeycup för min skull. Trots fina vänner som ställer upp och ser till att jag har det bra, så kände han ändå att han ville vara med mig.

Jag kommer inte att försöka vara tapper utan åker till hotellet och vilar mellan matcherna om det behövs.

Har tagit rekommenderad dos insomnings- och sömntablett (3 st) i två nätter nu. 1:a natten fick jag sova 6 timmar - har inte hänt sedan i somras. Sov lite oroligare inatt, men jag tänker köra en vecka nu och se om jag mår bättre. Max 2 tupplurar på dagen var målet, Igår sov jag inget alls på dagen, vilket resulterade i kaos vid sänggången. Jag bara grät, otröstlig. Benen bar knappt.

Har börjat med ett Benträningsprogram som jag fått av en Sjukgymnast på Onkologen. Jätteenkla övningar för en med normala ben... Men OJ vad jag har tappat muskelstyrka. Få upprepningar, 8 övningar, jag blir helt slut av dem. Vad fort man tappar musklerna - får inte göra mer än ordinerat, hon vet att jag kan vara tjurig och har gett mig klara besked om aktsamhet och långsam återuppbyggnad av benen.

tisdag 25 december 2012

Julen 2012

Uppesittarkvällen kom och gick i en rasande fart. För ovanlighetens skull sov jag bort det mesta av tiden. Maken ordnade god middag, och lite Bingolotto, en långvarig tradition. Lite trist att sova hela tiden, men det är inte mycket att göra när ögonen bara faller ihop.

Vaknar upp och det är Julafton, 24/12 2012. Hela familjen sover, jag tar rollatorn till köket min vanliga tid, 05, och tar mina mediciner innan jag kryper tillbaks under täcket och ser på TV ett tag. Lyckas somna om en stund. Väcker maken och vi äter lite gröt.
Vid 9- tiden väcker vi barnen för att de skulle få börja julaftonen med ett par julklappar... De blev så glada. Mysigt!

10:30 kom makens bror med sambo (utan lillkusinen som var sjuk) så vi fick önska varandra en god jul och skicka med lite julklappar. Alla utom jag och svägerskan tog en tur på hockeyplanen och sedan åt vi dopp i grytan - smaskens!

För att orka eftermiddagen hos lillasyster hade vi bestämt att jag skulle vila 13-14, men precis när jag skulle somna dök storasyster med familj upp, de skulle uppvakta vår 15- åring lite i efterskott. Jag stannade i sovläget, för det var ett måste - dessutom skulle de också till lillasyster, så jag fick ju träffa dem ändå. Lyckades somna och sov riktigt hårt. Bra! Var alldeles groggy - då har man sovit hårt. Bytte om till lite finare kläder och så hade jag dagen till ära peruken på.

Jättegod julmat - man äter alltid för mycket av allt det goda som står uppdukat...

Julklappar skulle delas ut. Kusinerna har gjort ett bra system, de lottar varje år EN kusin att ge en klapp till. Alltid lika spännande. Barnen bytte sina julklappar, mamma fick sina - som jag har en känsla av att hon verkligen uppskattade... När klockan närmade sig 20 började mina batterier sina och vi åkte hem. Delade ut de julklappar vi hade sparat hemma och sedan var jag så trött att jag var tvungen att gå isäng. Det blev en skön julafton.

Tyvärr fick jag en riktigt dålig natt. Vaknade 02 och kunde sedan inte somna om. Inte bra alls. Har varit trött hela dagen. En promenad runt kvarteret i flera cm lössnö, lunch och en tupplur. Jag har också kört igenom träningsprogrammet med benövningar ikväll, måste försöka få tillbaka lite kraft i benen.
Har sovit en snutt till på eftermiddagen också, men jag hoppas få en bättre natt inatt.

Idag har vi haft en lugn familjedag, i morgon blir det hela familjen hos mamma en stund för hennes goda mat.Trevligt.

lördag 22 december 2012

Överraskning - jag blev så klart heltaggad!

Det kom ett SMS igår eftermiddag. Förvånad läser jag det, läste det en gång till... Mina glasögon fanns klara för uthämtning! What??? Jippi!!!!
Jag hade ju fått besked om att det skulle dröja till efter nyår så det var det jag var inställd på. Ännu en "julklapp" att njuta av fick jag alltså idag. Känner mig lyckligt lottad!
Inte finns det i min sinnevärld att avvakta med att åka dit för utprovning till efter alla röda dagar... Min underbara lillasyster ställde upp som chaufför och skjutsade in mig  till stan idag. Nu har jag inte bara ett, utan två par nya glasögon. Specsavers hade kanonerbjudande med 2 par, betala för 1... Det kunde jag inte motstå :) Att dessutom få två par med rätt styrka känns magiskt - nu ser jag även med vänster öga igen. Ovant, men det bör inte ta alltför lång tid för ögonen att åter dela bördan jämnt igen. Höger öga har varit mina båda ögon en tid eftersom vänster öga haft en kraftig försämring som jag inte haft en aning om.

Passade också på att fylla medicinförrådet på Apoteket - då slipper jag oroa mig för att något tar slut under helgdagarna som kommer. Tur att min syster har sådant tålamod, jag är inte snabbast i rörelserna, spagettiben och rollator i kombination med på många ställen dålig skottning. Men hon bara anpassade sig efter storasysters stapplighet. Underbara syster!

I övrigt har jag haft en ensamdag. Ovant. Killarna på hockeymatch - fick just slutresultatet: vinst med 13-2... Tvillingarna på äventyr med kompisar från klockan 10 - vilket resulterade i att de fortsatte med vännerna på restaurang för middag. Heldag själv fick jag då (förutom 2 timmar med syster på stan).  Ganska skönt faktiskt. Och bara 15 minuter sova - vilat, men bara sovit 15 min. Duktigt.

Jag har en julklapp kvar att slå in... Får se om jag orkar med det ikväll, annars finns ju morgondagen. Det är nog den julklapp som kommer att bli den mest otippade om jag känner mottagaren rätt. Vi får se på julafton :)

I morgon har jag tryggheten i maken hemma, så då vill jag verkligen våga mig på spisen och efterlängtad Fudge.

torsdag 20 december 2012

Egotrippen med naglarna

Så här fina blev naglarna vid min egotripp.

De är äkta och helt och hållet mina egna, men så skönt att få dem ompysslade för en gångs skull. Slippa skaka och darra... Det har tagit mig rätt myckett tid att underhålla dem med domningarna och darret. Nu fick jag det serverat :)

4 dagar kvar till jul - nedräkning & förväntan

Torsdag 20 december... Längtar efter min mamma! Hon har dragit på sig en rejäl förkylning så vi har inte setts på hela veckan... Bra för mig och smittorisk, men hu så tråkigt utan kaffekompis och vilokompis! Nu får hon bli frisk fort!!!!

Det är snart julafton. Jag har suttit hela förmiddagen med darr och skakningar och slagit in paket... Det växer i pakethögen (det handlar inte om mängder, vi försöker hålla nere julklappshysterin - men ett par paket måste vi ju ha), barnen nyfikna och vill nog gärna klämma och känna och undra... Julstämning!

Vill det sig i morgon så ska jag försöka mig på julgodiset, känns tryggt att maken är hemma med sin administration, då kan jag få assistans om det behövs. Är rädd att bränna mig då jag darrar så. Men vi måste ju ha knäck och fudge och kanske lakritskolan som är magiskt god... Det finns så mycket gott julgodis som vi nog inte vill vara utan.

Barnen får ikväll välförtjänt jullov. Självklart med lite Innebandycup och Hockeycup under lovet... Vad vore livet utan sådana härligheter?
Jag ska bo på hotell under cuperna, vilket känns rätt spännande. Jag ringde för att kolla om handikappanpassning... Vill inte bli fast på toaletten - men det fanns tack och lov ETT rum som förhoppningsvis har tillräckligt anpassat för att jag ska klara mig. Jag får se till att alltid ha mobilen nära om något händer, eller om jag behöver assistans.

Har provat sömntabletterna, första natten gjorde jag som Dr Nisse ordinerat, 2 insomningstabletter + sömntablett. Första natten sedan i sommar som jag sovit mer än 3 timmar i sträck. Sov 8 timmar och var bara upp en gång för att kissa. Kände mig lite tung i huvudet dagen efter och var väldigt skakig hela dagen.

Så den gångna natten tog jag bara sömntabletten, med lite sämre nattsömn som resultat. Vaknade flera gånger och hade lite svårare att djupsova. Ska ändå testa att endast ta sömntabletten ikväll ändå, vill inte vara tung i huvudet, det räcker gott med darrningarna och skakningarna.

Igår var jag och lyxade till det. Belönade mig själv med lite flärd. Jag har egna långa och starka naglar, har försökt sköta dem ordentligt, men domningarna gör att det tar en väldans tid att bli klar... Brukar njuta av att få pyssla med naglarna, men nu la jag en slant på mig själv - med gott samvete! En liten julklapp till mig själv kändes det som att jag är värd :)
Jag gick på en nagelsalong och har nu gjort jul/nyårsfina naglar. Det är jag verkligen värd - faktiskt!

Jag har känt att synen inte riktigt är som den ska vara en längre tid, var till optikern och det visade sig att det inte var inbillning. Jag var och kollade synen för 2 år sedan, efter cytostatikabehandlingen då - och då hade synen blivit bättre...
Vänster öga var kraftigt försämrat nu... Jag har känt det länge... Att man ska vänta så länge, jag ville ju kolla med Dr Nisse först (vilket jag glömt i flera veckor) att det inte är metastaserna som påverkar synen, men han gav ok till synkollen. Nu blir det till att vänta på nya brillorna tills alla röda dagar är förbi, jag hade behövt dem idag. Det är ju typiskt. Men snart får jag se "normalt" igen. Längtar!

Nu har jag hållit mig vaken sedan 05 i morse, så medan familjen (barnen) åker till stan för fackeltåg och avslutning i kyrkan så tänker jag ta en liten tupplur, för batterierna håller på att ta slut.

tisdag 18 december 2012

Taxol 10 och MR- svar

Dagen efter långa behandlingsdagen idag. Det är alltid jobbiga dagar när de blir så långa.
Hade lyckats få en tid hos sjukgymnasten också för att få hjälp att stoppa muskelförtviningen bl a.  Fick med mig ett enkelt träningsprogram - med stränga order om att ta det lugnt... Hon vet att jag tidigare tränat en del... Dagen blev då utan en massa tidsspill.

Proverna var bra.
Fick ett lyftbälte vid behov av hjälp i trappor där jag måste upp men inte förmår - kanon!!!! Har också fått låna mammas 1 dm stolshöjare och fick med mig ett glidskydd till den. En ny kudde skulle kosta 350 kr, då är det bättre att låna mammas.

Så kom då Dr Nisse och dags för besked... Denna gång vägrade maken att titta på honom :)
DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL!!!!!!! MR AV HJÄRNAN VISADE ATT TUMÖRERNA BÖRJAT KRYMPA!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag började storgråta, maken med. Äntligen, äntligen får vi det besked vi så hett önskar! Jag svarar på cellgiftet på både lungor och hjärna! Just nu lever vi i detta faktum och är så lyckiga! VILKEN JULKLAPP!!!!!!!!!

Nästa vecka får jag vila för att fira jul och sedan kör vi på igen.

Att veckan som gått varit jobbig - nu gör jag gärna om det om ett par veckor till - det funkar ju! Barnen förstår bättre och mer nu anledningen till att jag blir så klen och dålig under återhämtningsveckan - skönt!

Har jätteproblem med nattsömnen - 3 timmar som mest - så är jag vaken ett tag... Nu har jag fått sömntabletter att testa till nästa behandling och order om att max 1 förmiddagsvila och 1 eftermiddagsvila under testperioden. Ska stå på samma cortisondos också tills nästa behandling, jag har dragit ner mycket på kort tid så nu ska jag stanna av lite.

JAAA! Idag är det en bra "dagen efter dag"!!!!

Darrningarna/skakningarna är kvar, domnar i fingrar och fötter - men jag köper det, speciellt nu när jag fått så goda besked! Har ju mina vänner rollatorerna att lita på.

söndag 16 december 2012

Dags för Taxol nr 10, Herceptin, mm

Vad jag varit trött. Konstant. Återhämtningsveckans innebörd börjar nog bli verklighet för mig nu. Det känns nästan som att jag slösat bort en hel vecka. Trist, men verklighet. Jag har sovit och sovit och sovit och gråtit lite på det. Tyckt synd om mig själv. Innerollatorn kom i grevens tid, den går jag inte någonstans utan, jo på natten när jag måste upp och kissa x flera. Då finns väggarna att hålla i som säkerhet.

Ett enda mål för veckan har jag haft, att träffa min chef och några kollegor för att äta lunch på fredagen. Det gick bara bra - jag orkade med den stunden på ca 2 timmar - och vad det ger mig mycket, att få höra om allt som pågår. Lite skvaller på det. Underbart! På vägen hem var jag in och köpte 2 presenter till - det gick snabbt. Visste vad jag skulle ha, men den korta stunden på D&D var ansträngande. Somnade när vi kom hem.

Sonen fyller 15 på tisdag och vi hade bjudit hem mina systrar med familjer, makens lillebror med familj och så lilla mamma. Sonen hade bestämt att vi skulle bjuda på middag och tårta på lördagen. Tyvärr var min storasyster med familj på skidtävling och mamma blev sjuk, men vi blev ju några ändå :)
Killarna i huset fixade med mat och tårta, och det blev väldigt lyckat. Själv bidrog jag genom att vila. När gästerna åkt så slocknade jag i soffan - 3 timmar var jag vaken i alla fall.

Har spenderat mina vakna timmar denna vecka med att tänka ut och kolla upp julklapparna, så att det blir bra... Faktiskt är det ju bra med internet... förutom att man bara får det på bild... Jag tror vi lyckas göra det bra även i år, även om jag inte blir den som rekar - den bit jag tycker är så rolig.

I morgon är det dags för Nus igen - rond 1, heldagsköret. Provtagning, sjukgymnast, läkare och den stora cellgiftsbehandlingen. Hoppas på positiva besked från Dr Nisse om MR hjärna. Känns jättejobbigt att få beskedet, samtidigt är det nödvändigt att få veta. Maken följer med.
Hoppas bli lite "uppåt" några dagar nu - med alla doser av allt så att jag orkar lite. Några julklappar VILL jag faktiskt vara med och köpa. Det känns viktigt för mig. Tror det blir så, om det de proppar i mig funkar som tidigare... Då är tisdag en bra dag. Hoppas, hoppas! Jag ska också till den eländiga tandläkaren på tisdag em, göra klart det sista - det han ville skjuta på. Nu har det gått en månad, så nu måste det bli klart tycker jag.

På onsdag har jag bokat tid för att göra mina naglar julfina. Jag har egna, långa och skulle kunna göra det själv men jag är så skakig och darrig och har ömmande fingertoppar att det känns värt den pengen. Jag har gjort några svängar nagelvård här hemma, men det tar sådan tid och kraft att jag fuskar en gång. Det är jag värd. Det får bli min julklapp till mig själv.


måndag 10 december 2012

Ramlat - igen.

Måndag, en helt vanlig måndag. Fast inte riktigt ändå. Idag har mitt självförtroende legat på 0.
Hela helgen har det snöat, make och barn har haft kallsnö och varit ute tillsammans med Lissi. Själv har jag sovit och vilat. Varit oerhört trött.

Fattade ju beslutet att ändå acceptera en innerollator innan helgen, att ta kontakt med Arbetsterapeuten efter helgen. Har fått erkänna för mig själv att jag har känt mig mer och mer stapplig. Tar stöd mot väggar och går sakta. Inte kul alls! Jag vill inte vara så här ynklig, kraftlös och inte klara mig själv. Det suger.

Kom på den eminenta idén att börja använda Crocs inne, haft svårt att få fäste för att resa mig upp från soffan, vanliga strumpor är bra hala när man har dålig balans. Bra idé med Crocs. NOT. Visst, de gled inte så jag kunde med all kraft resa mig upp till stående, när knäna till slut fattade att de skulle vara upprätta, med hjälp av bordsskivan och armstödet från soffan.

Jag har verkligen tagit det lugnt och inte stressat upp mig i försöken att själv resa mig upp från soffan. Har låtit det ta sin tid, jag vill ju klara det själv. Lördagen och söndagen har jag lyssnat på kroppen och säkerligen sovit bort minst 50% av dygnen.

Igår skulle jag bära lite tvätt till garderoben - Crocsen på - sedan ligger jag bara där. Knäna vek sig. Pang. Hela familjen som vittnen. Fy 17. Fysiskt gick det bra. Visst känns det lite i knäna och händerna, men inga andra problem. Det känns så förnedrande att tappa förmågorna så här, krafterna i kroppen - musklerna. Bit för bit. Tårar i mängder - inte för att det gjorde ont utan mer över situationen i sig. Maken drog in rollatorn in i huset för min trygghet.

Ringde kontakten på Onkologen i morse - Arbetsterapeuten - som snabbt ordnade ett hembesök av sin kollega här i byn. Nu har jag fått en innerollator och tillägg är gjorda för att ta bort de trösklar som återstår. Nu vågar jag gå omkring igen. Med min nya kompis. Just som jag börjat känna mig trygg efter fallet för 4 veckor sedan så får man sig en ny knäpp på näsan. Det är inte direkt så att man blir peppad.

Mamma har varit här som säkerhet på förmiddagen och sedan sov jag tills maken kom hem. Alla är lika rädda för att jag ska ramla nu - inte bara jag, men med innerollatorn borde det bli enklare. Tårar av självömkan kommer jag att tillåta mig själv någon dag till, men sedan ska det väl vända hoppas jag.

Ett par tupplurar har det blivit idag, och det är nog bara att följa vad kroppen vill. Det är rätt skönt att sova...

fredag 7 december 2012

En fredag med vila

Fredag, vilodag. Så underbart. Jag somnade snabbt igår efter utflykten och ansträngningen efter MR. Märkte inte när make och son kom hem från träningen, inte ens när maken kom och la sig.

Idag har jag verkligen tagit det lugnt. Duschat, sovit, fixat med en tvätt, sovit. Fortfarande, efter 3 tupplurar kan jag sova lite till. Kroppen vill det, då vill jag det. Följde maken på affären för att handla, tänkte att det kunde vara roligt att se lite folk... men trots att jag hade rollatorn med orkade jag inte. Jag behövde in på Apoteket och det var halvdåligt skottat transportvägen mellan ICA och Apoteket, kanske var det ansträngningen som fick mig så ur balans just där och då. Skakig och darrig och andfådd till tusen?
Fick en svettattack, började rent av må illa, satte mig på rollatorn för att vila, men det blev till att gå till bilen och sätta mig där och vänta. Ingen fara med det,  men lite besviken ändå att inte orka hänga med runt i butiken. Det var idag det - nästa gång går det bättre.

Jag får fortsätta min bara vara och vila- dag resten av denna fredag, så hoppas jag orkar se tvillingarnas innebandymatch på förmiddagen och så är vi bortbjudna på middag på lördag kväll. Jag får se till att vila mig i form till båda. Middagen är på "hemmaplan" så det är förhoppningsvis enkelt att ta sig hem när tröttheten tar över. Ska bara gardera med en chaufför som är villig att skjutsa hem mig när batterierna börjar ta slut.

torsdag 6 december 2012

MR Hjärna

Idag på eftermiddagen har jag varit och gjort MR hjärna som min doktor så snabbt ordnat fram tiden till. Fastän nattsömnen varit dålig inatt så hade jag inte ro att somna om på morgonen, varit halvvaken från 03 - vilket ju inte är alltför bra. Fixade med lite tvätt för att hålla mig sysselsatt och så kom mamma förbi med goda kakor till en kopp kaffe.

Man blir lite tagen efter en MR, men det gick bra. Gjorde trippen utan sällskap denna gång. Hoppas på tillfredsställande resultat från denna undersökning - tänk om jag får höra ordet GRATTIS även efter denna undersökning. Att monstren minskar även i huvudet.
Tog det lugnt på förmiddagen, vilade 1 timme innan färdtjänsten kom för att hämta och ändå var jag trött.

Gjorde en liten avstickare på Djurmagazinet och Godishuset på väg hem, en extra färdtjänstkostnad, men jag var nyfiken på inredningsbutiken som finns på samma område, länge sedan jag var in där. De två förstnämnda var de enda värt ett besök. Fördelen är att jag fick gå en del utomhus. Skönt med frisk luft och att få anstränga sig lite. Anlände hemma strax efter 17 och maken hade fixat middagen. Jag rasade ihop i soffan och sov till 19:45 - som en klubbad.

I morgon finns ingenting inplanerat. Kanske, kanske kan jag sova och vila ordentligt - det känns som att det behövs.

Jag har fattat beslut om att ta erbjudandet om innerollator - som jag var väldigt snabb med att avfärda. Känner nu att den kan göra nytta. Har problem i vissa lägen och då kan en innerollator kanske hjälpa mig att träna upp lite färdigheter igen. Får höra av mig till At efter helgen och se vad som kan åstadkommas.

onsdag 5 december 2012

Taxol 9

Sjukhusdag idag från kl 08;00. Provtagning, doktor och behadling - Taxol nr 9. Pga mina skakningar så är jag inte så lättstucken längre. Fick som tur var lämna proverna genom venporten och fick vila mitt helblå armveck. Får bara stickas på vänster sida efter första op 2010.

Fick ta sjukresa tur och retur men det funkade bra. Det har kommit lite snö och är halvdant med skottningen på vårt kvarter så det kändes bra och tryggt med sjukresa istället för privat chaufför.

Gjorde en promenad från Onk till Centralhallen och införskaffade en lunchsmörgås - en rätt lång promenad, men skönt att röra på sig i all väntan. Behandlingsförberedelserna med säng kl 11 och sedan behandling - somnade och sov bort det mesta av tiden. Var hemma klockan 14 och somnade med lätthet i soffan tills familjen kom hem kl 16. Så skönt! Det behövde jag.

Följde med och har sett tvillingarna vinna DM- semifinalen ikväll, kul att jag orkade.
Alltså, jag måste bara få skryta (det är inte något jag brukar göra, men för en gångs skull gör jag det ikväll) - för jag är väldigt imponerad över mina tjejer.
Jag och min man är viktiga med att prata med barnen om att sporterna ska vara roliga och INTE kravfyllda, brukar bara peppa dem att HA ROLIGT på plan, kämpa och känna glädje på planen.
De vann matchen med 7-3 och 4 av målen gjordes av mina små trollgummor, de gjorde även målgivande assistpass till sina kamrater. Jag kan bara inte låta bli - jag är så stolt över dem! De hade spelglädjen i sig igår och kämpade hela tiden de spelade - ville ha boll, passade kamraterna i rätt lägen - en i helhet välspelad match av hela laget. Nu väntar final så småningom. Vi har en familjefilosofi att idrott ska vara ROLIG och KRAVLÖS, vi sätter inga krav på prestationer utan vill att de ska trivas och känna glädje över sina idrotter, men just efter gårdagens match känner jag en sådan stolthet att jag bara måste "skryta".

I morgon ska jag ta det lugnt på förmiddagen och sedan är det dags för MR hjärna på eftermiddagen. Tyvärr blir det ett par veckor att vänta på resultatet eftersom jag ska VILA under kommande vecka. Är det något alarmerande så lär de höra av sig - men jag hoppas att tystnad råder och att jag får goda besked om 2 veckor....

Ska nu sakta fortsätta minska cortisonet. Från i morgon gäller 4 på morgonen i en vecka. Hoppas det funkar och att det inte kommer någon huvudvärk - för då måste jag öka igen.

tisdag 4 december 2012

Sur Tisdag

Finns inte mycket att säga om denna dag. Skitdag kanske. Självömkansdag. Surdag. Tårar har runnit titt som tätt under dagen. Älskade mamma kom och drack lite förmiddagskaffe och herr H tog Lissi på en morgonpromenad. Mamma hade och har jättevärk idag så vi beslöt att vi skulle vara på varsitt ställe, hon kom senare för att hjälpa med middagen, men i övrigt har hon varit "ledig" från sin dotter idag. Innan hon började med maten så tog vi en kopp kaffe och beklagade oss för varandra - rätt skönt faktiskt att få vara pessimist och ha lite klagomur tror jag vi båda tyckte att det var.

Sovit som en kratta under natten, ingen ro att försöka somna om när familjen åkte. Beslöt att rensa den där gamla härken till dator som jag skulle göra. "Allt är inkopplat så det är bara att du gör det när du orkar".... Jo pyttsan.
I min självömkan stapplade jag omkring och samlade ihop kablar, tangentbord, USB:n, mm för att kunna tömma och rädda de foton och dokument som vi vill ha kvar. Arg som ett bi var jag. Åsså tårar som kom allt eftersom. Det är INTE lätt att stoppa in kablar, usb:n och annat pillergöra när man har domnande fingrar och dålig balans att stoppa in sladdar rätt - tur att ingen annan var hemma säger jag bara!

Nu ska vi äntligen skicka gammdatorn till pepparn! Så skönt. Vi har inte använt den på läääänge - den har för länge sedan gått i pension, varför ska man ha en dammsamlare som bara står där och är ful och i vägen - men bilderna är jag rädd om. Nu är de prydligt insatta på uppmärkta USB:n.

Vid 13- tiden hade jag lugnat ner mig så pass att jag lyckades fånga en god granne som gav Lissi en liten kisspromenad och fick sedan en välbehövlig tupplur tills mamma kom vid 15- tiden. Den tuppluren hade jag nog behövt gånger flera idag, men ilska och självömkan förstörde det - jag kunde inte slappna av.

Vilken klagodag det blev. Fast jag kan nog behöva få ha en skitdag jag med.
I morgon Taxol 9 och ÅTERHÄMTNINGSVECKAN börjar. Hoppas bara att jag orkar DM- matchen i innebandy på kvällen - den kraften kan jag behöva ha med mig under veckan som kommer.

måndag 3 december 2012

Softardag idag

Måndag igen och det är nu december månad. Mycket mys och en underbar månad. Jag har alltid älskat julen och alla förberedelser, pyntet... Många kartonger får stå orörda i år, men jag är nöjd ändå med det beslutet. Så länge de allra viktigaste sakerna är på sina givna platser så kan det övriga få vara i år. Jag njuter av ljusen som vi tänder överallt. Det är underbart!

Gårdagen blev en tråkdag, jag var ju så oerhört trött hela tiden, men vad gör väl det. Så här dagen efter så var det väl inte så farligt, men igår - när jag ville göra något som inte kroppen ville så blev jag så frustrerad och ledsen.
Det jag var mest frustrerad över igår var att mina ben bråkade hela tiden - ville vara i viloläge men inte jag - men trött var jag uppenbart igår då jag sov bort det mesta av dagen. Det får jag lära mig. Tålamod.
Har fått en helt ok natt, vilat nästan hela dagen och bara tagit det lugnt idag. Fortfarande trött, men då får det väl vara så då. Gilla läget. Legat i soffan och sovit, surfat en stund, vilat, surfat - bara varit. Det var det jag behövde idag. Lättare att acceptera är det när övriga familjen är upptagna med sina dagliga aktiviteter, jag känner att jag inte missar något.

En vilodag till innan Taxol nr 9 på onsdag och sedan väntar förutom MR på torsdag, viloveckan - som jag nu har förstått betyder VILAoch ÅTERHÄMTNING . Inte en vecka full av aktiviteter. Vila, sova, äta, ner i botten en vecka för att bygga upp för nästa 3 nedbrytande kurer. Jag ska verkligen försöka acceptera det. Lyssna bättre på signalerna från kroppen. Handikappanpassningen kommer förmodligen att påminna mig också - hoppas jag.

Förhoppningsvis orkar jag se tvillingarnas innebandymatcher. På onsdag kväll är det DM- final på bortaplan och sedan på hemmaplan på lördag förmiddag. Jag har missat de två senaste och det är så kraftgivande att vistas i sportmiljön. Kan jag bara hålla mig vaken så blir det ju inte så länge tills jag kan kura ihop mig efter matchen.

Börjat fundera över julklappar till barnen och andra som är viktiga för oss... Önskningarna börjar komma från barnen nu - vad enkelt det var när de önskade målarböcker, lego och liknande.... Tonårsbarn har lite andra önskemål kan man ju lugnt säga utan att överdriva.
För mig brukar det vara en njutning att gå på stan och hitta de där sakerna som blir överraskningar utanför öskelistan, småsaker som man snappat upp under samtal då och då.
I år blir det annorlunda. Jag förstår ju att jag inte kommer att orka göra den processen själv (även om det är bland det roligaste jag vet) - inte ens med assistans av maken eller älskade mamma. Jag testar något nytt i år. Beställer via nätet. Ganska kul faktiskt. Har tjuvstartat idag med att reka lite och ett par beställningar har gått iväg - det ska bli spännande att se hur jag klarat det nya sättet att julhandla.

söndag 2 december 2012

1:a Advent

Tänk vad tiden går fort. Redan 1:a advent. Mysigt - nu är det ljusens tid, vi tänder ljus både här och där och det är så mysigt och vackert!

Det blev en mycket trevlig middag med hockeyvännerna igår kväll. Hoppas på fler tillfällen. Maken körde - full snöstorm på E4. Mellan 2 och 3 dm kallsnö har det singlat ner det senaste dygnet.

Tyvärr tappade jag orken, trots att jag försökt tagit det lugnt under dagen, så det blev en kort middag mellan 18 och 20. Jag stöp i säng och somnade direkt, vid 21:30. Sedan blev natten inte alls bra. Sovit och varit vaken i omgångar, ont i magen, sovit både liggande och halvsittande med TV:n på. Var upp och tog medicinerna, mer ont i magen. Vid 9- tiden tog jag en filtallrik med maken och la mig i soffan för att invänta de andra, tvillingarna åt frukost och sedan skulle vi se Julkalendern som vi spelat in från igår. Jag somnade i soffan innan de ens gjort mig sällskap och vaknade kl 11. Oj vad jag sov, både hårt och skönt. Övriga familjen och Lissi gick ut i det härliga vädret men jag märkte ingenting av vad de hade för sig. Då är man trött...

Vet inte om maten jag åt inte passade mig, köttet var lite rött i mitten - fast den var god. Jag lyckades också äntligen få ta ett glas cider också. Det var jättegott :)

Måste bara säga att jag älskar handtagen till toaletten. Vad enkelt det blivit. Jag är så skakig och darrig idag att jag inte vet om jag tagit mig upp utan mina vänner handtagen! Och käppen för att plocka upp tappade saker - hurra för den!!!!

Jag har nu minskat Cortisonet med 1 på morgonen sedan i torsdags, vet inte om det är därför jag är skakigare idag, det har ju gått några dagar. Tänker försöka hålla ut tills på onsdag när det är 3:e behandlingen i cykeln - om det går. Haft lite mer huvudvärk men det kan ju också bero på sömnen - för jag vaknar på natten och tar en alvedon nu, varje natt. Det har jag inte behövt göra tidigare.

Första advent idag, underbart med en vit sådan i år. Älskade maken har varit ute och skottat hela förmiddagen - glad för att det är kallsnö som är lätt att ta undan. Tvillingarna har varit ute och lekt och gjort gångar med Lissi i snön - de verkar ha haft superkul! Själv har jag spenderat dagen sovande. OJ vad jag sovit. I omgångar. 1-2 timmar i taget. Det har inte gått att hålla mig vaken. Förmiddag, eftermiddag och nu ikväll också.

Vi har alltid tidigare tagit en promenad för "skyltsöndagsrundan". Så blir det inte i år, den sträckan blir för tuff för mig - men vi har ju en bil som kan transportera oss nära nog för att tittal lite :) Ambitionen att göra en liten promenad försvann pga en liten inbjudan. Åkte till lillasyster som dukat upp smaskigheter och glögg - det blev tillräckligt.
Jag blev så arg på mig själv när inte benen ville samarbeta uppför deras trappsteg på förstukvisten. Maken och sonen på var sida - halvt lyftande mig uppför. Tårararna bara sprutade av ilska över att jag inte förmådde överhuvudtaget. Det har verkligen varit en jättejobbig dag med benen. Försöker och försöker att ställa mig upp från soffan, men hur jag än försökt under eftermiddagen/kvällen så får jag inte knäna att räta ut sig, har behövt hjälp att ta mig upp varje gång. Soffan är lite mjuk och ger kanske inte lika myket motstånd när jag försöker trycka mig upp. Jag har haft några sådana här tillfällen tidigare, när det varit svårt att ta mig upp, men det brukar ha gått bra när jag tagit det lugnt och inte forcerat. Testade att ta av sockarna för att det inte skulle vara halkigt men det gjorde varken från eller till.

En sovdag som idag har säkerligen bidragit till att det blivit som det blivit idag. Det är frustrerande, men jag måste bara lära mig att ta det lugnt och inte stressa upp mig. Kanske inte är läge efter en 1-2 timmars sovperiod att bara skutta upp som förr... Jag menar, det är klart och tydligt att det inte fungerar.