Fåfänga

Medan jag ligger här och inget annat kan göra kommer tankarna på fåfängan...

Vikten går stadigt uppåt. Tyvärr. Inget jag kan påverka heller just nu. Lite tråkigt känns det ändå när jag innan jag fick veta att jag var sjuk i Bröstcancer hade gått ner till en mer bekväm vikt. Hittills har det varit någonstans mellan 1 och 1½ kg upp på varje vägning inför behandling - mer lär det bli efter allt cortisonätande.
Läkaren berättade att innan man kom på doseringen med cortison så var det vanligt att kvinnor gick upp 30!! kg på Taxoterebehandlingarna. 30.... Då kanske jag inte ska klaga på om jag går upp 10 kg eller så...
Orkeslösheten har gjort att inte ens promenader har varit ett alternativ - det som egentligen är min lägstanivå av träning alltsedan operationen. Visst har jag gått, men inte sådana sköna entimmespromenader. Jag vågar inte, blir så andfådd och får hjärtklappning så lätt numera. Det har varit tillräckligt att gå en liten stund på stan, gå mellan fotbollsplaner under cuper, med en säkerhet i att det finns något att sitta på i närheten. Hoppas Neulastasprutan gör att jag får lite mer ork.
Hade en vecka i sommar när det var som varmast när kroppen samlade vätska - hela jag svällde som en ballong... Kändes obekvämt och såg inte så nice ut. Magen t ex svällde så det såg ut som att jag var gravid i 5-7:e månaden, fotknölarna syntes inte... Det har tack och lov inte upprepats och höstens temperaturer gör knappast att det händer igen :)

Ögonbryn och ögonfransar är även de i riskzonen när man får den typ av cellgifter som jag får. Man vet inte vilka som tappar dem eller vilka som får behålla dem... Jag är någonstans mittemellan just nu. När de långa fransarna ramlar av - vilket de ju alltid gör normalt också - så finns där korta, korta fransar kvar. De nya har inte alls växt i normal takt... Det börjar vara glest nu. Mascara är ett måste för att jag ska känna mig lite fräschare i alla fall. Ögonbrynen glesar ut mer och mer. Visst, det är få förunnat att slippa plocka ögonbrynen... men nu börjar det se för glest ut. Måste nog träna på att måla dem snyggt för att jämna ut luckorna...

Den 9:e september ska jag äntligen få gå en sminkkurs. Den heter Look Good - Feel Better, och anordnas kostnadsfritt för oss kvinnor som får cellgiftsbehandling. Ser jättemycket fram emot den! Det ska bli så roligt att få tips om hur man snyggar till det periodvis cortisonstinna och rödrosiga ansiktet, hur man fixar snygga bryn och trollar fram spännande ögon - för det är min förhoppning att jag ska få med mig kunskap om sådant därifrån... I informationsbroschyren jag fått står även att man får med sig en Goodiebag med produkter hem. Det vore ju inte helt fel om det stämmer :) Lite lyx kan jag vara värd tycker jag!