måndag 23 augusti 2010

Ropa inte hej...

Så är det måndag 23 augusti och vardag för barnen. Deras långa sommarlov är till ända. Det var lite pirriga barn som gick isäng igår och de var ovanligt duktiga på att stiga upp i morse. De börjar nya klasser, mellan- och högstadium med nya lärare. Så spännande för dem :)

Storkillen börjar ny skola och ska för första gången gå vägen från skolan ner på stan för att hitta bussen som ska ta honom hem. Förstår att han är spänd. Tur att han har ett enormt bra lokalsinne, jag känner mig inte orolig för att han ska fixa det, även om han utgår från en sida av stan som han inte känner till. Det ska bli roligt att höra hur det gått för honom när han kommer hem.

Helgen har som vanligt varit fylld med fotboll, lördagens fotbollscup följde jag med på - vilket var dumt. Jag kände mig rätt ok på fredagskvällen och struntade i illamåendetabletten. Även på lördagsmorgonen tänkte jag att det här går ju helt ok så jag tog ingen tablett då heller. MYCKET DUMT! En dryg timmes bilfärd till cupen och jag mådde riktigt, riktigt pyton hela vägen. Snacka om sjösjuk. Det började också kännas mer i kroppen under dagen. När vi kom tillbaka till stugan vid 18- tiden skulle vi äta kräftor med hela stora härliga familjen. Jag la mig i husvagnen och vilade medan systrar och mamma fixade iordning... Kroppen värkte.

Vi åt världens godaste (enligt de andra) Västerbottenspaj med kantareller. Det lilla av smaken jag kände var jättegod, men har egentligen ingen aning om hur det smakade. Åt i allafall flera bitar av pajen. Kräftorna smakade salt så lite smak kände jag i alla fall. Hoppas storasyster bjuder på en ny chans att få smaka pajen när smaklökarna är tillbaka. Vi sjöng lite snapsvisor och jag smakade både vinet och snapsen. Hade man haft anlag för att dricka mycket så kunde jag nog ha druckit allas snapsar själv - det smakade inget :) Det blev en ½ snaps och ½ glas vin. Sedan tog jag en cider - vilken inte heller smakade... Prova bör man i alla fall, det kunde ju ha smakat bra :) Vid 22 var jag tvungen att gå till husvagnen och sova. Ryckig natt, med vakenperiod mellan 03 och 05, värk och mer värk. Kunde ju inte heller ta någon alvedon eftersom jag druckit lite...

På söndagen skulle vi packa ihop för nya fotbollsmatcher på hemmaplan. Min kropp mådde verkligen inte bra. Så ont! Muskler, leder och skelett skrek och gjorde att jag fick avstå matcherna. Låg hemma i soffan och sov stötvis, men vaknade av värk och fick ändra läge hela tiden. Det var nog den jobbigaste dagen hittills sedan starten. Värre än influensavärk. Kramp i var och varannan muskel, huvudvärk, värk runt tänderna, käkarna, knivar i lederna och ryggen kändes som den var på väg att gå av. Ben och armar som bly. Tack och lov har jag fått sova ok i natt ändå, trots att jag sovit bort det mesta av dagen. Somnade vid 23 och vaknade vid 04 för att kunna sova från 06 till strax före 09. Tog alvedon hela dygnet för att dämpa värken, kanske måste jag fråga om det går att kombinera på annat sätt, för det här var verkligen jättejobbigt.

Idag känns det lite bättre, ungefär som lördagen. Värken sitter i även med alvedon, men den går att härda ut. Inte trodde jag att det skulle ta så många dagar innan biverkningarna tog fart. Hoppas att det vänder nu, för det här var det mest överjävliga jag varit med om. Man ska inte ropa hej för tidigt...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar