Vilken fredag!

Dagen började som vanligt, normal morgonhets att få alla färdiga. Dagens morgontemperatur -25 grader fick mig att instinktivt ta på täckbyxor innan avfärd. In i bilen och lämna tjejerna vid deras skola. Ut på E4 för transport till sonens skola och mitt jobb. Precis som alla andra vardagar. När vi närmar oss första rödljusen så börjar jag inbromsningen, det är rejäl bilkö så det sker rätt tidigt. När jag släpper bromsen och börjar rulla för att växla ner och bromsa igen så säger det PANG. Alltså ljudet kommer från bilen. Hör att det är höger fram. PUNKTERING tänker jag snabbt, bromsar medan jag slår på varningsblinkers och väjer till höger för att komma bort från trafiken. Hamnar som tur är precis i början på filen för högersvängande trafik. Strax innan är det enkelfilig väg med vajerräcke, så där är man riktigt i vägen.
Ber sonen glutta ut genom dörren för att spana in däcket. NÄ, DET ÄR HELT. Jahapp. Då går min starka misstanke över till att det nu är den FJÄDERN som gått av. Kanske minnet av Bettans kapitulering för ett par veckor sedan, då vänster fjäder gick av, dyker upp. Jag tänker tanken att VARFÖR I HELA FRIDEN BYTER MAN INTE HÖGER OM DET REKOMMENDERAS OCH FJÄDERN ÄNDÅ LIGGER I GARAGET OCH VÄNTAR... Utan att ens gå ut ur bilen ringer jag en vän som är bilmekaniker och som har sin firma bara några kilometer bort. Under tiden jag väntar kommer en granne och som goda grannar gör så stannade han - eller rättare sagt han sladdade in med en snabb inbromsning och slängde även han på varningsblinkers :) Vilken härlig syn :)) Han kommer fram till bilen och vi konstaterar gemensamt att det är fjädereländet som är av. Tack och lov tar han med sonen till skolan så att han inte blir alltför sen. De drog iväg och jag kände stor tacksamhet för att han tog sig tiden att stanna och erbjuda hjälp!

Grannen/bilmekanikern dyker upp för att bara konstatera att bilen INTE FÅR KÖRAS en enda meter från sin nuvarande plats, det måste bli BILBÄRGNING till verkstaden.
Skit, skit, skit. Vad har jag för försäkringsbolag? Vad ingår i försäkringen?
Börjar med att ringa 118 118 - tack och lov för dem - och en bärgare. Får klartecken från grannen/bilmekanikern att han har tid att fixa bilen efter helgen och så erbjuder han en lånebil för dagen. Vilken hjälte.
Medan jag sitter i bilen och klockan går så ringer jag 118 118 ännu en gång. Måste kolla försäkringen.
Minns att det var IF som jag valde som försäkringsbolag. Fick fantastiskt god service och hjälp. På bara några minuter hade vi rett ut alla frågetecken och jag kunde konstatera att jag varit SMART och tagit en helförsäkring med STOR BILEXTRA. Konkret så innebär det att jag för 1500 kr får bärgning och hyrbil. Jag betalar bara 25 % för hyrbilen och omkostnader kring den och fick bilen i 5 dagar. Har inte min Bettan blivit fixad innan det så kunde de förlänga tiden. Fantastiskt! Tyvärr innebar det också att bilen måste till FORDVERKSTAD. Inga problem egentligen men det betyder att grannen/bilmekanikern inte får hjälpa mig. Synd att inte få bidra till hans verksamhet.
Två timmar senare är bilen lämnad på verkstad (efter många och omständiga försök att få upp Bettan på flaket - kjolpaketet ställde till en hel del huvudbry), den fantastiske bärgningskillen skjutsade mig till hyrbilsfiman och jag fick mig en liten Renault Clio att husera med, kliver in på jobbet med iskall kropp efter timmarna ute i den bitande kylan.

Det blev ett kort stopp på jobbet eftersom jag hade daten med mina fantastiska BC-systrar. Det var jätteskönt. Så skönt att få bekräftelse från dem om att jag inte är knäpp eller en stor egoistisk skit som tänker och känner som jag gör just nu. Vad skulle jag göra utan dem? De och onkologsköterskan och kuratorn tycker att jag utplånar mig själv och måste försöka hitta mer saker för mig. Något att fundera på.

Sedan kom den stora finalen - våra fina, fina vänner kom hem till oss. Vi bjöd på enkel middag bestående av den kulinariska läckerheten TACOS. Smaskigt. Vi fick rå om dem ända till klockan 22 då de av förklarliga skäl var tvungna att bege sig de 15 milen för att sova. Än så länge flytande planer på att jag och tjejerna (åtminstone - men maken och sonen vill egentligen också) kommer till dem runt påsk. Längtar!

Så, summan av dagen är ändå bra, trots bilstrul. Bc-träffen och vännernas besök har definitivt hjälpt mig att påbörja resan upp ur avgrundshålet.