Men vilken överraskning...

Eller, faktiskt inte. Gissa vem som dök upp med en blombukett efter att ha skjutsat tjejerna till träningen? Med ett "förlåt, i år borde jag verkligen ha kommit ihåg, efter allt som varit"
Och hur ska man reagera då då? "Va, oj, till mej, meeeen kom du ihåg i år, det var omtänksamt av dig?" Besvikelsen har jag redan visat, han som med dåligt samvete skyndar iväg och skaffar blommor. Känns ändå inte så kul. Hatar att vara så här barnslig och känslig. Hur svårt ska det vara? Tror inte heller att jag varit så känslig om maken dykt upp med blommor (eller något annat som han vet att jag uppskattar) någon gång ibland utan att det är något speciellt, men mitt hopp står till de klassiska tillfällena, och när inte ens det funkar så blir jag så besviken.
Om det uppfattats som bortskämt, så får det vara så. Det är i alla fall så jag känner det.