torsdag 10 februari 2011

Tredje strumpdagen

Nu har jag haft strumpan på i nästan 3 dagar. Testat att träna med den på, sitta vid datorn på jobbet med den på och varit på möten med strumpan på. Det känns faktiskt som att det var ett bra beslut att testa. Armen pulserar och värker inte på samma sätt, även om det inte är helt ok ännu. Hoppas det fortsätter att bli bättre.

Idag hade vi möte med kollegorna på jobbet. Det är inte ofta jag blir arg, men när jag blir åhörare till fula påhopp och kränkande utspel från en kollega till oss allihopa - under press så blev otrevligheterna riktade till en person... Då gick jag i taket! Klarar inte av att tyst höra på en "hackspett" som är rent dum mot en annan kollega. Alla som är på mötet är där för att man är kollegor, jämlikar. Att då någon försöker trycka ner en annan person är rena rama dumheterna. Faktiskt fick jag stöd av alla chefskollegor utom 2 efter mötet. De var så glada att jag sa ifrån, kände själva att de skulle våga stå upp mot dessa oegentligheter framöver. Ingen har vågat vara först. Jag har ju inte varit med på dryga halvåret, men nu har jag varit med ett par månader och måttet blev rågat idag. Samma person har kört sin kränkningsmetodik på alla möten, men inte förrän idag blev det så konkret att jag fick ett utbrott. Till och med min chef tyckte att det var bra att jag reagerade :) Kanske börjar hjärnan min vara mer alert nu när jag varit igång ett tag?
Skönt i så fall :)

Igår var jag och åt lunch med finaste C. Alltid lika go och snäll, och alltid lika lätt att prata med henne. Kram till dig!

Mina tankar idag går till en Bc-syster/bloggvän som fått dåliga nyheter i kampen mot cancermonstren. Håller alla tummar jag har för en vändning till det bättre!

2 kommentarer:

  1. Så bra att det funkar med strumpan, du får bli nog min positiva strumpbloggerska. Får nog min i veckan. Sköt om dej.

    SvaraRadera
  2. Hahaha Carin, visst kan jag bli det :)

    SvaraRadera