Det har varit minst sagt hektiskt några dagar nu. Har börjat jobba 50% och än så länge känns det riktigt bra :)
Torsdag och fredag var konferensdagar. Som jag skrev i förra inlägget blev det tilt i mitt huvud vissa stunder. Det var framför allt när mina kollegor pratade två och två samtidigt som chefen skulle säga något som jag bara "hörde röster". Ingenting gick in, det gick inte att sortera eller stänga ute de ljud jag själv inte ville höra. Hörde bara massor med prat. Otäckt. Jag var riktigt trött mentalt på fredagseftermiddagen och kvällen. Det var massor med intressanta och viktiga punkter vi gick igenom på konferensdagarna. Känns jättebra att ha orkat vara med och diskutera fram bra lösningar för verksamheten det kommande jobbåret.
På fredagskvällen var min lillasyster med familj här på middag. Svågern med assistans av maken lagade Bettan. Det blev en tidig kväll.
På lördagen skulle en av tjejerna åka Snowboard med en kompis och hennes familj. Den andra dottern skulle på Skoterutflykt med en annan kompis och hennes familj. Det öppnade upp för möjligheten att följa sonen och maken på bortamatch i Ishockey... En tidig morgon för att packa matsäck till snowboardåkerskan och oss som skulle på match. Vi skjutsade iväg flickorna till sina respektive arrangemang och sedan begav vi oss till samlingen för bussresan. Roligt att få följa med och supportra laget i en spännande match. Skönt också att få åka buss, jag fick bra med vila. Pojkarna hade ockuperat bakre delen av bussen och vuxna satt i främre delen. Det var otroligt lugnt i bussen.
Taggade killar klev in på isen. Det var ett duktigt lag som stod för motståndet. Önskan om en efterlängtad seger - efter 10 raka förluster - var stor. Det blev en rafflande spännande match. Första perioden slutade 1-2, en otippad ledning för oss... Sonen och hans kedja stod för det mesta i anfallsväg och helt rättvist fick de också göra båda målen. Min älskade son visade för första gången på lite aggressivitet och det resulterade också i en utvisning för honom. De första 2 minuterna för säsongen :) Känns konstigt att säga, men det tyckte jag var bra! Han brukar vara svår att irritera på plan, trots tacklingar och hakningar från motståndare. Skönt att se en reaktion.
Andra perioden blev spännande värre. Matchen präglades av bra spel från båda lagen och jämnt på resultattavlan. Tråkigt nog så blev sonens utvisningsminuter bra mycket mer i mitten på andra perioden... 2 + 10 (för tackling i ryggen, dock en stillastående knuff med klubban och killen som fick knuffen halvlåg redan över en lagkompis till sonen - det gick hur bra som helst för killen och var inte alls hårt. Dock en reglementsriktig utvisning) och som grädde på moset 20 minuter till - i samma utvisning! Pang, så hade han spelat färdigt. De 20 minuterna fick han för Missconduct. Det låter så mycket värre än det är. Han blev arg på sig själv för att han gjorde tacklingen som var så onödig.... och smällde klubban i sargen när han klev in i utvisningsbåset. Det snappade domaren upp direkt och skickade honom av planen. Fniss. Måste bara säga FNISS! Min lille kille som ju aldrig - nästan - reagerar som sagt. Han var så arg. På sig själv. För att han gjorde som han gjorde. Ni som känner honom förstår varför jag bara skrattar åt eländet.
Tack och lov fick killarna äntligen vinna. 19:59 i tredje och sista perioden vevar de in målet som gav slutresultatet 5-6. Så roligt för dem. Äntligen. Till och med sure sonen tinade upp och sken som en sol under hemfärden :)
Tänk att gå från 0 utvisnigsminuter till 34, på bara några minuter. Han hamnade plötsligt på 2:a plats i den interna utvisningsligan... Ingen fjäder att hänga i hatten direkt :)
Igår var det söndag och en lika tidig morgon för att packa dagens matsäck för vårt idrottsliv. Det bjöds på både 3 handbollsmatcher med 2 vinster och 1 oavgjord samt en hockeymatch med en förkrossande seger: 18-0. Det blev nästan pinsamt. Motståndarna tog till och med ut sin målvakt med 1 minut kvar... Vi på läktarna började t om heja på motståndarna när siffrorna var 10-0. Det var sååå synd om dem.
Gårdagen avslutades med bio med lillasyster. Vi såg Svinalängorna. Vilken bra film! Vilka tankar man bar med sig under och efter filmen. Usch vilket liv. Och så tänker man att det finns många, många familjer som har det så. Jag är så tacksam för att vi har det bra!
Puh! Nästan skönt att det är måndag igen. Jobbat på förmiddagen och det har varit riktigt roligt. Har sedan jag kom hem hunnit lägga upp benen i soffan och jag har en känsla av att det blir en tidig kväll... Kanske skulle jag gå på gymet... Om jag orkar efter maten. Det behövs verkligen ett pass nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar