tisdag 28 december 2010

Det tar sig

Min förkylning börjar ge sig nu. Tror jag i alla fall. Snyter fortfarande en hel del, men inte alls lika ofta som veckan som varit. Hoppas jag har rätt och att det verkligen blir bättre nu. Lite hosta har jag haft de senaste dagarna och självklart kommer då de där tankarna krypande. Jä...a hjärnspöken. Försöker tränga bort dem, men det är ofrånkomligt att de smyger sig på mig när jag minst anar det.
Lite så har det känts under hela julhelgen också. Tänk om det är/var min sista jul... Usch för sådana tankar. Vill inte tänka så. Förstår ju att det är normalt med dessa tankar och känslor, men jag vill inte ha dem.

Igår var vi och fixade lite julklappsbyten. Barnen ville byta ut ett par julklappar, så det var bara att stålsätta sig och börja trängas med alla reagalningar. Vi skulle på Media Markt, och jag tror inte någon missat deras mellandagsrea på juldagen och annandagen... Vi körde förbi och beslöt oss för att inte ge oss in i det kaoset utan lämnade det tills igår. Väldigt tomma hyllor gapade mot oss. Det blev pengarna tillbaka för ena dottern istället och så åkte vi till ett annat ställe för att köpa om hennes julklapp där.
Maken behövde lite kläder, eller rättare sagt, maken behöver en massa kläder... En lön och en sjukpenning kommer man inte långt på när tre barn ska växa som små troll, idrotta och ha födelsedagspresenter och julklappar. Hans behov har fått stå tillbaka. Vi är sådana där knäppisar också som gärna vill ha märkeskläder. Kanske dumt, men så är det. Självklart har vi inte bara märkeskläder men en bra och för oss lagom mix av alla möjliga märken och kvalitéer.
Rea låter ju alltid så bra när man hör ordet. I Umeå är dock rea inte alls som t ex i Stockholm. Här rear man sommarkläder, gärna flera år gamla. Eller så rear man restplag i xs eller xxl... Det blev till att köpa till fullpris (som vanligt). Tre tröjor och ett par byxor. Det är han värd! Behovet är fortfarande stort... i hans arbete behövs klädombyten. Han måste ju vara representativ när han är ute och jobbar och är på mässor och konferenser. Han byter dessutom jobb från 1 januari. Inom samma företag, men ett bättre jobb. Det innebär dock mer mässor och mer representation, så klädkontot behöver nog uppdateras ytterligare har jag en känsla av.
Till makens försvar för att köpa en massa dyra märkeströjor måste tilläggas hans handikapp. Han svettas. Och inte normalsvettning, utan HAN SVETTAS. Billigare tröjor blir ofta förstörda efter bara ett par gångers användning, dyrare tröjor har bättre kvalitet och därmed står de emot svett och lukt mycket bättre. Det är faktiskt ingen myt. Vi har testat såååå många gånger och varje gång blir man lika irriterad över dessa illaluktande tröjor som blir alldeles förstörda. Lika bra att köpa det som fungerar. Kostnaden blir densamma - eller t om billigare- för en dyrare tröja jämfört med ett par, tre billiga tröjor som får kastas efter bara några tvättar. Sedan så tycker ju jag att det är väldigt roligt att ha en välklädd man :)

Önskar bara att man kunde få peka på allt man vill ha och så fick man det - som en riktigt bortskämd skitunge :) Fast inte skulle jag bli en bättre människa för det.... Man uppskattar ju det man köpt mycket mer om man fått kämpa för det. Tror jag i alla fall. Jag har ju aldrig varit en bortskämd skitunge, så jag kan inte jämföra.
Har faktiskt en egen investering att se fram emot. En ny skaljacka... Min "nuvarande" har jag haft i 12 år. Den har hållit så länge, är en kvalitetsjacka (om jag nu ska fortsätta mitt snack om hur länge ett kvalitetsplagg håller jämfört med billigt "skräp") som köptes på Utebutiken. Nu har den börjat protestera om att den vill pensioneras. Den har faktiskt börjat gå sönder. Jag känner dock ingen stress ännu att köpa den. Det blir nog inte så jättemycket slalomåkande för mig denna vinter. Det är också väääääldigt kallt fortfarande. Ska jag vara stilla och titta på familjen när de susar nedför backarna så behövs än så länge min varma jacka. Det är i alla fall väldigt roligt att titta på en ersättare till min trotjänare. Måtte jag bara hitta DEN skaljackan, som förhoppningsvis håller både i färg och modell i några år i alla fall.

2 kommentarer:

  1. Det är något med julen! Den är både så fin och vacker men det är också något sorgesamt med den. Funderingar över hur nästa jul kommer att se ut. Kommer vi alla att vara samlade då? Jag tror att vi är många som känner så kring denna högtid så det är nog inte alls konstigt att du har dess tankar. Du är stark och fantastisk Malin och du kommer att ha många jular framför dig! Så är det!!!
    Kram Cicki

    SvaraRadera
  2. Jo, det är nog så Cicki. Så påtagligt som det varit just denna julen är det nog ändå första gången jag känt det. Trots saknad pappa sedan många år. Kram!

    SvaraRadera