fredag 10 december 2010

Jag har visst varit för tyst...

Oj, nu har det gått nästan en hel vecka sedan jag skrev något sist... som en anonym läsare skrev - mitt liv går i 190 :)
Visst händer det mycket när man är en idrottsfamilj och när jag nu jobbar 25 % och julbestyren ökar i intensitet så är det bloggandet som får stryka på foten. Hela veckan har jag varit såååå trött och jag har inte orkat skriva något, knappt att jag orkat kolla Facebook.

Ett par promenader har det blivit denna vecka och en första träningsomgång på gymmet. Gick bra och jag körde lite vikter för att försöka stärka armarna. Gick min promenad på löpbandet och det kändes helt ok att vara inne när det var -19 ute :) Sprang en minut på löpbandet bara för att känna hur det känns, men fötterna och framförallt hälarna har varit onda så det blev inte mer denna första gång.

Veckan har varit bra, trevligt på jobbet och vettiga arbetsuppgifter - som så klart gör mig trött mentalt. Roligt är det i alla fall att göra konkreta och vettiga saker. I går torsdag var det Julkul med kollegor och chefer. Mycket trevligt. Bowling och god mat. Jag avstod så klart bowlingen men hade finfina lagkamrater som spelade för mig :) Fick minsann strike inte bara en utan flera gånger, tänk så bra jag är på att bowla (eller hur det nu var), hihi... På slutet var jag rätt mentalt trött och orkade bara lyssna på kollegornas samtal. Jag brukar vara väldigt engagerad, men nu satt jag bara och försökte ta in allt... Trevligt var det i allafall!

Idag var näst sista träffen med samtalsgruppen... känns sorgligt att det snart tar slut. Jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta hålla kontakten och även träffas någon gång då och då.

I morgon är det innebandymatcher, sonen ska döma ishockey och sedan ska maken och jag på en efterlängtad hotellövernattning. Äntligen! Det är 3 år sedan vi gjorde något själva utan barnen. Vi ska fixa med julklappar och njuta av lugn och ro... innan det är hockeymatch på söndag eftermiddag. Barnens extrafarmor och extrafarfar ska ta hand om barnen. Flickorna kan behöva lite rolig sysselsättning med dem då de har det riktigt jobbigt i skolan nu. Deras klasskompisars (tvillingar) mamma har det jobbigt med sin cancer och flickorna har berättat att hon kommer att dö snart. Det är många tankar och funderingar hos tjejerna nu. Inte så konstigt... Deras lärare har hört av sig och vill att vi ska veta att hon har de 4 tjejerna under extra bevakning då det är en väldigt speciell situation i klassen. Usch och fy. Önskar att man kunde skydda barnen mot allt sådant här...

Jag har gjort ett par tappra försök att göra lite nytta med julklappsinköp, men det vill sig inte riktigt. Lite mer folk än vanligt och många syn- och hörselintryck gör att jag snabbt ger upp och åker hem istället. Surt.

Jag och flickorna har bakat lite julgodis. 3 olika kolasorter, fudge och Rocky Road. Smaskens! De är för små för att stå själva med ansvar för heta kastruller med kokande godismassa så jag har övervakat, rört, hällt upp och skurit bitar. De har dock klippt plastfolie och slagit in alla kolor... Det har blivit några stycken. Har aldrig varit så här tidig med julgodiset, men det har blivit så i år. Måste dela upp det för min egen skull.

Kroppsligt så har vågen äntligen gett lite minus! Jag började veckan med otroligt ont i fötter och händer - kanske är det rester av cellgifterna, eller så är det biverkning av Herceptinet som jag fick för en vecka sedan. Vet inte vilket... Det har hållit i sig hela veckan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar