Det har varit några lugna dagar nu, inga undersökningar och mycket vila.
Träffat arbetskamraterna och det är lika roligt varje gång, de hade ordnat en jättefin present till mig, jag blev alldeles rörd - fast jag klarade att hålla borta tårarna :)
Det känns bättre och bättre efter operationen, fortfarande sitter bandagen på och det kliar en del... jag vill så gärna klia ordentligt - men det gör jag så klart inte, bara liiiite kliar jag tillbaka.
Jag har hittills sovit bra om nätterna, men nu kommer det ibland nätter när jag inte kan somna eller vaknar efter någon timme och inte kan somna om. Vet inte vad det beror på men det är urtrist. Vänder täcket, vänder kudden... Sneglar på maken som sover så gott. Går upp och dricker vatten. Tur att jag är sjukskriven så att jag kan sova en stund på morgonen eller förmiddagen. Det kanske är för att behandlingsperioden närmar sig med stormsteg, jag gruvar inte för att få cellgifterna, men för biverkningarna. Vet ju inte hur jag kommer att reagera och må. Tror att första gången är mest gruvsam...
Helgen kommer att bli super, familjen utökas tillfälligt med kusiner. De ska bo hos oss och det kommer att bli jättemysigt. Fast känner jag de stora barnen rätt så kommer man väl knappast att se röken av dem - de vill förmodligen bara vara ute, ute, ute med avbrott för mat och nattsömn :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar