Bakslag och besvikelse

Som jag har laddat för idag, gruvat för besked från röntgen och inför lottningen av behandlingsgrupp...

Skulle vara på plats kl 14:40 för att ta blodprover och kl 16 var det läkarbesök. Blodprovet gick snabbt och sedan åkte jag och maken iväg en sväng för att slippa stirra på väggarna i över en timme. Så kallades vi in av läkaren... Fy 17 så nervöst, som alltid.
Det visade sig att röntgen av buk och bröstkorg inte var ok. Första läkaren som tittat på bilderna gav klartecken, men den andre hittade en förändring på höger binjure. Satanshelvetesjävlaskit!!!!! Proppen gick ur. Varför måste man vänta en hel vecka på detta! Kunde jag inte fått veta det fortare? Vad händer nu? Vad betyder det fyndet?

Läkaren förklarade att det under hans 30 år aldrig inträffat att man haft spridning i binjurar, det finns heller ingen dokumentation på andra bröstcancerpatienter. Oftast är det så att man har sådana godartade förändringar i binjurarna och han berättade att det händer då och då att man upptäcker det i samband med liknande undersökningar som jag nu gått igenom. Han har träffat på flera patienter som haft förändringar i binjurarna utan att det är något att vara orolig för, men det måste uteslutas att det är något annat. 16-17% har sådana godartade förändringar i binjurarna. Vad hjälper det. Nu har jag panik - igen!
Jag stirrade på min läkare och han svarade mig bara att stirra bäst du vill, jag går inte på utstirrningstekniken. Du måste tro mig, det brukar inte vara något. Eftersom han har stora förhoppningar om att jag ska vara med i forskningsgruppen så måste ändå sådana här fynd utredas vidare.
Han skulle jaga på dem på röntgen så att jag får göra den speciella röntgen snabbt denna vecka så att jag får börja min behandling i början av nästa vecka. Han vill inte sabba skolavslutningarna med att påbörja behandlingen torsdag eller fredag denna vecka.

Så nu väntar ångest och försök till att ladda för nästa vecka och förhoppningsvis behandling då. Proppen har verkligen gått ur nu. Det känns inte alls roligt. Som jag laddat för imorgon, och gruvat för biverkningarna... Nu måste jag genomgå ännu en undersökning och vara orolig för att det finns någon skit i binjuren... Idag känns det verkligen hopplöst. Varför ska det bli så här?