tisdag 1 mars 2011

Mars

Tiden går så fort. Nu är det mars månad och den månad som för ett år sedan förändrade mig och mitt liv för alltid. Från kärnfrisk till cancersjuk och "stämpelkort" på olika inrättningar i vården. Tack och lov att vi nu går mot vår och mer ljus än mörker.
Hoppas att det kan ge mig energi att orka kämpa med mig själv och mina demoner. Att energin att återta makten över min kropp återvänder. Måste bara hitta en morot till mig själv. En riktigt bra belöning att nå målet...
En enda gång har jag tidigare satt ett tufft mål för mig själv - att på 4 månader trimma kroppen inför bröllopet för 4 år sedan. Gick kanon. Kostjusteringar och regelbunden träning resulterade i viktmålet som också höll sig i längden. Varje gång jag kände att benen blev stumma och ville stanna i uppförsbackarna i den sugande barken i elljusspåret så manade jag fram bilden av brudklänningen. Frågan är vilken belöning jag ska ha när målet är nått? Vad har jag att motivera mig med? Svårt att komma på något som VERKLIGEN motiverar... Skiter i "beach 2011" det är inte det som är målet. Tips?

Vi har haft en fin helg. Fredagskvällen tillbringades i ishallen och nöjet att se sonen ånga fram på isen med sina briljanta finter och härliga inställning. Två assist fick han med sig från matchen som de vann.
I lördags hann vi inte med så mycket av det vackra vädret. Solen gassade från en nästintill molnfri himmel och temperaturen visade på ett par plusgrader. Underbart att vakna till! Vi var ute en stund innan lunch, jag tog ett minimål (ett litet innebandymål) och ett liggunderlag och hittade en solig plats att njuta på en stund. Härligt! Lämnade maken på ishallen efter lunch för eftermiddagsträningen (sonen vilade) innan jag och flickorna åkte vidare mot vårt mål, en sisådär 6 mil hemifrån. Flickorna spelade bortamatch i innebandy - där den ena gjorde 3 mål och 1 eller 2 assist, den andra 1 mål och 3 eller 4 assist. Järnet hem direkt efter den försenade matchen för att möta maken och få se en av tjejerna spela med killarna som förstärkning. Vilken skillnad det är på tjej- och killaget i samma ålder. Killarna har tunnelseende och försöker göra allt själv utan att passa, medan tjejerna nästan är FÖR osjälviska och nästan passar för mycket :) Kul att se.
Dagen avslutades med att svåger och svägerska fixade maten hos oss. Gott! Skönt att få den assistansen - det fanns en överhängande risk för att det skulle blivit hämtpizza annars - för oj vad hungriga vargar vi hade vid bordet :)
Söndagen var det bara träning på kvällen för make och son. Vi njöt av det härliga vädret. Solen var inte lika generös som på lördagen, men temperaturen höll sig runt nollan. Vi var ute i flera timmar. Grillade på Murikkan och skottade altanen - med paus för lite VM :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar