Taxol nr 3 och en lång dag på Nus

Som vanligt blir det långa dagar när det är provtagning, läkarbesök och behandling. Tröttsamt. Fick ett rum med säng och somnade redan efter premedicineringen kl 13:30 sov en timme - märkte knappt att de var och ändrade i påsarna på ställningen.

Jag hade sett fram emot att äntligen få träffa "min" doktor. Det var flera veckor sedan senast, jag med allt möjligt som hänt och han har varit på andra uppdrag också. Han undrade som vanligt hur jag mår och mått sedan sist, och i ärlighetens namn så är det ju inte så kul att inte mer hänt i positiv riktning. Berättade om att jag fått en rollator och att det känns bra, känns tryggare. Jag berättade om min önskan att orka mer - vilket är svårt när jag är så trött hela tiden.

Fick beskedet om biopsin och det var ett bra besked i de här sammanhangen. Det är samma typ som ursprungliga Bröstcancern. Det får jag ta som något bra så klart - även om jag inte riktigt förstår mig på allt. Jag litar på dr Nisse.

Vi pratade också om huvudet, huvudvärken som smugit sig på de senaste dagarna. Svaret från dr förra veckan var inte riktigt sanningsenligt. Jag har fått fler metastaser och även några större. Det var en tuff information att ta in. Ska fortsätta med 8 Cortison på morgonen och även återgå till 4 på kvällen. Kanske kan det ge lindring. Jag ska också äta de mediciner som skrivits ut. Har ju fått dem av en anledning. Jag ska inte vara rädd för att ta sömntabletterna, de lugnande eller ens morfinet.

Så, summan av den här dagen var väl ännu fler dåliga besked. Jag önskar så att jag kunde få ett besked som säger att - NU, nu händer det grejer. Det är så jobbigt att försöka samla ihop tankarna åter igen.

Nu kör vi i 2 månader med den här behandlingen och sedan blir det full koll av kroppen, lät som att då blir det även skelettet och hela kroppen. Snälla, snälla, snälla, låt detta fungera!