lördag 13 oktober 2012

Planering och aktiviteter - magiskt!

Efter regn kommer solsken.... Eller hur det nu var. Här är det mest regn om man ska se till vädret. Ingen statusskillnad att prata om. Höstigt, ca 4-5 grader. Har mått bättre mentalt både fredag och idag lördag, vilket är skönt.

Fredagen inleddes som vanligt, jag vaknar min vanliga tid vid 5 och medicinerar, tar en filtallrik och kryper under täcket igen med morgonnyheter (tyvärr är det inte mycket att vila ögonen på före kl 6, för man måste vänta till kl 6 innan Nyhetsmorgon börjar) på låg volym och låter medicinerna börja göra sin verkan, maken sover och jag stoppar in mina kalla fötter under hans täcke. Barnen åker så småningom till skolan och maken jobbar inne i kontoret. Jag fick en relativt lugn start på dagen. Kan bli galen på småtjafs om skor som tjejerna inte kan enas om vem som ska ha, samma storlek... Det måste de lära sig att lösa själva. Det kommer nog, tänk att få ha dubbel uppsättning skor när man är två om att dela storlek :)

Jag får fortsätta att ta det lugnt, darrar igång fredagskroppen och det känns ganska ok. Mer darrig fredag än torsdag. Bara att konstatera.
Vi hade pratat om att åka och handla lite kläder, maken och jag (och lilla mamma) - det där med att jag ju går omkring i makens gympabrallor... Ett par svarta jeansbyxor är det enda jag haft på slutet som inte helt hängt som en påse runt baken. Har haft ett par vanliga blåjeans också, men det såg inte riktigt klokt ut med dem på på slutet. Det finns en butik som ligger ca 45 minuter hemifrån som har ALLT, kläder för stora och små, gammal och ung, märkesplagg till billigare utbud. Bra service då de har gott om personal som gärna hjälper till och matchar enligt önskemål.

Vi slog till och åkte iväg på en utflykt, hämtade upp mamma på vägen - vi var borta ett par timmar. Ingen stress utan bara kolla runt i lugn och ro. Maken hade sitt klart för sig. Han har verkligen hittat en butik i sin smak och hittar alltid mycket snyggt där. Jag hade inte så höga förväntningar på om jag skulle hitta något som skulle falla mig i smaken, någorlunda snyggt men ändå mycket vardag... Rollatorn är också min goda, goda vän. Praktiskt med korgen där jag la ner det jag så småningom provade... lite för små provhytter kanske för mina i dagsläget ganska yviga behov, men det gick bra - jag lät rollatorn stå utanför hytten och plockade in plaggen allteftersom. Kunde nog inte i min vildaste fantasi tro att jag skulle komma ut från butiken med en riktigt rejäl påse nya kläder. Lagom vardag, lite snyggare kunde man matcha ihop det - helnöjd! Att sedan prislappen på det hela inte blev helt galen var en mycket positiv överraskning. Jag har tyvärr ofta hamnat i de dyra plaggens värld - men det kändes verkligen som att det blev en mycket lyckad klädresa :) Ingen av oss tre var utan påse med kläder hem igen!

Sedan var det det där med vila... Självklart behövde jag ett par timmars sömn efter den utflykten. Sagt och gjort. Kröp under filten och sov bort ett par timmar innan barnen kom hem från skolan. Perfekt!

Då var det nästa utmaning... Fredagkväll, hemmamatch i hockey för sonen... Skulle jag våga utmana med något mer samma dag?
Jag har haft en enorm längtan efter att få se sonen spela hockey. Gillar sporten skarpt! Har dock varit väldigt orolig för att orka med en match. Beslutat: se en period där svågern ställde upp med skjuts på mina premisser - ville jag hem efter en period så skulle vi åka hem. Rollatorn, täckbyxor, varm jacka, filt... packade för att inte frysa och så att jag kunde sitta under matchen. Dröm om min förvåning - och stora glädje - jag såg hela matchen! Jag orkade! Fick träffa övriga hockeygalna föräldrar och prata lite strunt med dem. Vilken energikick!!!! Jag är så glad att jag vågade ta steget in i ishallen igen. Nu vet jag att det kommer att bli fler matcher att njuta av framöver.
Det enda som kanske skulle kunna förbättras tills nästa gång är att få sova liiiiite längre än till 5 på morgonen efter, lyckades somna om i snuttar, men längre ostörd nattsömn är önskvärd. Det blir liksom segt att komma igång ordentligt. Tänk att få sova oavbrutet till typ 8-9 på morgonen...

Lördagen då? Tvillingarna skulle spela DM-match i innebandy idag. Klart jag får blodad tand. Fixar jag hockey så måste jag ju fixa innebandy... Lugn förmiddag, matchsamling strax efter lunch. Det blev en innebandymatch idag! Märkligt att man inte har en hiss i en idrottshall, maken fick bära Rollatorn upp och ner, och jag fick använda ledstång och sakta darra upp och sedan ner igen efter matchen. Nåja, jag kom både upp och ner utan att ramla, vilket ju är huvudsaken.
Det var en mycket trött Malin som klev in genom dörren när vi kom hem efter innebandyn. Jag slocknade tämligen omedelbart ett par timmar under filten medan övriga familjen lagade en fantastiskt god middag tillsammans.

Jag har faktiskt tagit en morfintablett inför de 3 aktiviteterna som jag gjort. Shoppingen, hockeyn och innebandyn. Jag tänker ta till mig det som dr sa, ta vid behov och jag har ju kunnat göra alla dessa saker utan smärta. Tar inte mer än så, inte i onödan. Får prova mig fram hur länge till det behövs, men en biopsi verkar vara en större grej smärtmässigt än vad jag trott.

Morgondagen är fri från planer, så som det verkar just nu. Det kan nog behövas - för min del i allafall. Nu är jag trött, men lyckligt trött. Kan tänka mig att det får bli lite mera vila i morgon. Jag kan nog behöva ganska mycket mera vila i morgon - men det är ok! Tänk att jag fått/kunnat/orkat med så mycket med planering. Prioritera att vila när det behövs, verkligen ta vilan på allvar. Det tänds ju ett hopp om att det kommer några bra dagar... Att jag inte bara är trött och passiv, utan att genom planering - VILA - faktiskt sakta, sakta kan se fram emot mer. Hoppas att det blir mer av den varan. Små korta mål.

Det enda sorgliga är väl att jag valt bort min mammas systers begravning idag. Jag klarar/klarade inte av det. Det är/var för tungt. Önskar att jag varit stark nog för att stötta min mamma idag, men den balansen har jag inte i mig nu och då fick det tyvärr bli så. Mina systrar fanns med mamma - tack och lov för dem! Jag har pratat med mamma efteråt och det var en fin begravning.

13 kommentarer:

  1. "... trött men lycklig ..."

    Jag önskar dig många många fler såna dagar.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Åsa! Ja, det känns halvt overkligt att det gått så bra med lite planering. Och att familjen också bidrar till att det kan bli så bra som dessa två dagar blivit - att de har förståelsen och hjälper till att prioritera så att jag kan få hänga med. Fast jag anar att hela familjen - som ju är lika idrottsgalna - gärna vill att jag kommer med om det är möjligt :)
      Kram

      Radera
  2. Underbart att du orkat så mycket! Det verkar ha varit härliga dagar med både shopping och idrott! Blir glad över att du orkar så mycket! Kramar i massor! Birgitta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Birgitta, KRAFTGIVANDE dagar! Och så underbara människor som ställer upp och hjälper mig att göra verklighet av alltihopa. Kraften tryter snabbt, men hoppets låga har tänts. Tröttheten kommer jag ju åt genom att vila - och att tillåta mig att vila när behovet kommer.
      Kram!

      Radera
  3. Åh så roligt att du har orkat vara med på så mycket aktiviteter. Gläds med dig. Det gäller att ta vara på de bra dagarna och göra något av dem, härligt att du gör det. Små korta steg var det ja.... det är en klok inställning. Nu sängen. Kram och godnatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Elisabeth! Ja, Carpe Diem! Måste bara komma ihåg de KORTA SMÅ stegen... Jag får inte bli alltför övermodig på detta första steg ut tillbaka till allt som jag tycker om och är roligt. Jag ska absolut försöka ta tillvara på de bra dagarna och förvalta dem - men som sagt inte förivra mig alldeles på en gång. Kram till dig!

      Radera
  4. Hej Malin! Så härligt att du kom ut och gjorde det du gillar!!
    Jag har inte alls dina problem och skulle kunna vara din mamma....
    Men jag äter starka morfin tabletter för att kunna göra några saker....

    För mig var det ett val-antingen ligga hemma och ha ont när livet pågår utanför-eller ta dessa starka tabletter och delta på mina villkor !
    Jag bytte förra hösten mediciner och det var ett elände-men det gick... Så den dagen jag mår så pass bra utan starka piller så kommer jag att sluta.. Det kommer att gå bra för att jag då bestämmer mig....

    Så det jag ville säga till dig-visst det är inte bra att äta starka mediciner, men om det är det enda alternativet nu så skulle jag lätt ta det!! Nu har du ju möjlighet att delta lite i din familjs aktiviteter och det ger så mycket psykiskt som i min värld är värt det priset.....
    Styrkekram mariab

    SvaraRadera
  5. Hej Maria B!
    Jag tror att man faktiskt måste tillåta sig att ta de där smärtstillande tabletterna om behovet finns där. Klart även du ska göra det om behovet finns där! Det är inte roligt när livet pågår där ute och man inte känner att man kan vara med.

    För mig var det helt klart värt de 3 tabletter under två dygn som jag tog för att kunna göra dessa saker(rekommenderad dos är bra mycket högre). Har inga betänkligheter om att göra om det heller om det skulle behövas. Inte vara tapper eller plåga mig på något vis när det inte behövs utan lindringen finns där.

    Kan bara hålla med om att det var värt ALLT!

    Kram

    SvaraRadera
  6. ...och så var det sängdags. Tänker på dig och hoppas att din natt blir lugn. I morgon ny vecka med nya tag, tänk att det snart är advent, det går fort ditåt. Men du - små små steg var det. Steg i rätt riktning hade vi bestämt. Kram och godnatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Elisabeth! Det blev kram och god förmiddag för mig :)

      Radera
  7. Kvällshälsning och kram

    SvaraRadera
  8. Fina fina Malin, vilken tjej du är! Har faktiskt ingen aning om vad jag ska kommentera.. jag kan bara säga att i min värld så är Du en av de människor som jag brukar tänka på när jag inte vet hur jag ska hantera dag/situationen eller tillvaron - så många kloka tankar och sådan energi du gett/ger mig. Har inte bara en gång tänkt - hur skulle Malin gjort? Nu får den där skit cancern och allt med den ta och ge sig så att du får tid och ork fortsätta med allt det andra DU är så bra på! Kramar i massor och jag saknar dig! / A

    SvaraRadera
  9. Lite tankar till dig igen. Natti natti och allt det där andra...

    SvaraRadera