tisdag 9 november 2010

Lång dag på sjukhuset igår

Det blev en oväntat lång dag på Nus igår. Skulle ju vara där kl 07:30 (stress, stress, stress för att hinna få upp barn, se till att de åt frukost, packat för skoldagen...) för strålning. Var på minuten att jag hann dit i tid, men det gick. Väl där blev det väntan, väntan och åter väntan. Jag tittade mer och mer på klockan... Kände att det här kommer att köra ihop sig ordentligt. Inte förrän 07:50 fick jag komma in. Jag muttrade att detta inte blev så lyckat. Förklarade att jag skulle bli sen till provtagning och Mugascint.
Fick tack och lov en gräddfil och fick för första gången lämna blodproverna i behandlingsrummet, genom venporten - sååå smidigt!!! Sköterskan gjorde klart porten för Herceptin - va??? Skulle jag få det redan och inte på tisdagen. Jodå sa sköterskan, det var inplanerat. Snopet, men lika skönt att få göra bort det.
Stressade vidare till receptionen för att anmäla mig, och in till väntrummet för Mugascinten. Var där 08:10, endast 10 minuter sen. Fick komma in på direkten, de väntade ju mig... Så blev det ju då en massa luft i schemat innan läkarbesöket. Passade på att köpa kaffe och en smörgås. Träffade en bröstsyster som jag fick prata med en stund. Så trevligt!
Läkarbesöket gick bra. Nisse är verkligen sympatisk! Hoppas nu han håller sina löften - men det har han gjort hittills så jag är hoppfull :)
Eftersom jag skulle få Herceptin så blev det ännu en timmes väntan, det tar ungefär 1 timme innan apoteket hunnit leverera beställningen som inte görs förrän efter läkaren gett sitt godkännande. Mer kaffe och faktiskt en bit Cheezecake. Mums!
Klockan 11 fick jag plats i en stol i behandlingsrummet och klockan 13 fick jag åka hem.

Gick en härligt uppfriskande promenad med maken i går kväll. 13 minusgrader och stjärnklart. Riktigt skönt. Vi gick i rask takt (ja, ja... för mig just nu var det rask takt) i 50 minuter och inte förrän på slutet fick jag tunga spagettiben. Både jag själv och maken imponerades över att jag orkade i så bra takt och så länge :) Jag känner mig riktigt nöjd - skryt, skryt. När det krampade i vaderna eller låren så sa jag bara "de får vad de tål och ska lära sig veta hut". Maken skrattade gott åt mig och mina kommentarer som flåsades fram. Benen värkte och fötterna protesterade vilt när jag senare behövde deras tjänster för att förflytta mig.

Idag har jag varit på jobbet efter strålningen. Så skönt att komma dit och träffa dem. Funderar allvarligt på att friskskriva mig på 25% från och med måndag. Det borde jag ju fixa. 2½ timme måndag till torsdag och så samtalsgruppen på fredagarna. Försöker jaga rätt på chefen för att komma överens om framtiden. Jag behöver nog en anpassning av min arbetsplats med ergonomiskt tangentbord för att inte påfrestningarna på högerarmen ska bli för stor.

Kvällen erbjuder trevligheter. Lillasyster fyller år och bjuder på kaffe, och kanske något gott till :)

6 kommentarer:

  1. Så roligt att träffa dig! Du verkar så pigg nu o jag är så glad för din skull!
    Kram/Birgitta

    SvaraRadera
  2. Tack detsamma Birgitta!
    Skenet kan nog bedra ibland, jag blir fort trött som t ex efter en trevlig kväll som denna - men det är det värt! Kram tillbaka :)

    SvaraRadera
  3. Ja, vilken stressdag men det ordnade sig till slut. Nisse är en mycket bra läkare, lite virrig ibland men kunnig, sympatisk och empatisk.. så som en läkare ska vara.
    Härlig promenad, det är fantastiskt vad man kan plåga sig själv. :-) Viljan är stark.
    Ha en skön kväll, kram

    SvaraRadera
  4. Ja, Annika - Nisse är nog den enda jag känt att jag kunnat lita på under denna resa, andra läkare jag varit i kontakt med har inte alls fått mitt förtroende.
    Jo, järnviljan har jag haft mycket nytta av :)
    Kram Malin

    SvaraRadera
  5. Hej !
    Hittade din blogg via solrosen : )
    Vad duktig du är som tar tag i arbetet ditt samtidig som du behandlas ?!
    Hoppas du mår ok även om du fortfarande behandlas.
    Du och Annika skrivar om mugascint- undrar vad det är för undersökning.? Har aldrig hört om den ( är läkare)- och som bröstcancerpatient har jag ej hällre hört talas om den.
    Om du tycker jag skriver knasigt så är det för att jag är norsk- men jag bor i Gb
    Klem

    SvaraRadera
  6. Hej Ingrid! Jag brukar kika in på din blogg ibland jag också :)
    Mugascint är en undersökning av hjärtat. Man ligger på en brits MED kläder (som omväxling) och har fått kontrastvätska injicerad. Man åker framåt på britsen till en "kamera" (ser ut som röntgenskärm) som mätar hjärtverksamheten, flödet, etc. Jag har gjort samma undersökning med ultraljud men då tar undersökningen dubbelt så lång tid. När man får Herceptin så kollas hjärtat var 4:e behandling ungefär. Hoppas det blev begripligt för dig :) Kram tillbaka

    SvaraRadera