Dras med halsbränna, något som jag aldrig haft innan denna resa började. I lördags, när jag var låååångt hemifrån på handboll med dottern, slog det till med full kraft. Så vidrigt! Kändes som att jag skulle kräkas i omgångar. Längtade hem till pillerburken. De tabletterna är verkligen bra! Jag har klarat mig på en eller två tabletter per vecka.
Idag har jag druckit flera goda koppar kaffe, ätit kryddstark jättegod middag och druckit ett lyxigt glas vin med mor och syster. Nu har jag halsbränna igen. Typiskt. Vet inte vilket som är orsaken av dagens intag, men tillsammans funkar det inte i alla fall. Tur pillerburken är nära i alla fall, halsbrännan kommer att ha lagt sig innan jag ska sova.
En fantastiskt trevlig dag har det varit idag. Mamma har haft fullt hus och fullt upp med sina tre döttrar och åtta barnbarn. God mat, gott fika och fantastiskt sällskap. Jag och mamma och lille killen har haft siesta mitt på dagen medan övriga hade trevliga aktiviteter. Strålning för mig men annars har vi varit tillsammans. Sällsynt att det får vara alla tillsammans, men det är så underbart trevligt att få rå om varandra och prata, skratta och umgås. Det är inte så dumt med höstlov ändå :)
Tror att jag börjar känna av strålningen nu. Det sticker lite på ett av områdena som strålas. Inte hela tiden, men då och då. Som om någon sticker med en nål. Obehagligt men inte så att det gör jätteont. Jag duschar varje kväll och smörjer än så länge med Miniderm, samma hudkräm som jag alltid smort med tidigare. Man får inte smörja in sig så nära inpå strålningen men kvällen innan har de sagt går bra. Lite ofräscht känns det att inte kunna duscha och smörja in sig på morgonen, men det är bara att göra som man blir tillsagd. Jag kan ju duscha på morgonen också, men får då inte smörja in strålningsområdena - och framför allt armen på den opererade sidan känns torr så där behöver jag verkligen smörja varje dag.
Jag glädjer mig åt att börja få tillbaka mer och mer känsel. Både undersidan av överarmen och de opererade områdena. Bara baksidan av skuldran och ner mot revbenen på baksidan som fortfarande är domnade, förutom i armhålan. Hoppas det övriga ger sig också.
Fingertopparna är fortfarande ömma och benen svullnar ordentligt vid aktivitet och lodrätt läge under längre tid. Jag känner mig rätt svullen över lag. Ringarna sitter ordentligt på ringfingret. Glädjer mig ändå åt att ansiktet börjar bli mindre svullet. Har till och med fått finfina kommentarer från familj och de vänner som funnits här för mig om att jag ser piggare och mindre svälld ut - att sedan övriga kroppen har mycket kvar är ett kapitel för sig. De 10 extrakilona har ännu inte börjat ge vika... Klart det dröjer, jag är ju inte direkt någon vessla i dagsläget.
Tårkanalerna börjar bli lite bättre, vänster öga är mer rinnigt än det högra men det är ändå betydligt bättre nu än tidigare.
I morgon ska jag ta en skön promenad med lillasyster innan strålningen och sedan ska jag och barnen åka och hälsa på min föräldralediga arbetskamrat för första gången. Längtar så mycket efter henne så det ska bli jättetrevligt. Bara jag hittar dit...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar