fredag 24 augusti 2012

Idag måste rubriken bli skit...

Oj, vilken märklig start det blev på denna dag. Alltså, hundar... och närmare bestämt valpar...

Har haft en ännu bättre natt än tidigare, helt makalöst vad skönt det är, och vad kraftgivande att få sova ostört utan att behöva gå upp flera gånger. Vaknade dock till någonstans i krokarna mellan 00 och 01 av att valpen satt och gnydde nedanför makens sänghalva. Han lyfte upp henne och vi sov vidare.
Jag vaknade 05:50 och gick upp för att ta mina mediciner. Det första jag ser - t om utan glasögonen på - är en bajskorv i köket vid kylskåpet. Hmmm... Det var nog det den lilla flaggade för inatt... Tog upp det och skurade rent, sneglade vidare in i vardagsrummet... Minsann, låg där inte tre små kluttar till.... Bara att städa vidare. Då vaknar maken av att det är någon som grejar runt. När jag är klar med städningen så klart :) Äntligen skulle jag då få ta mina mediciner och få krypa tillbaka under täcket... Splatt så ligger jag raklång. Självklart hade lilla Lissi även kissat, men jag hade lyckats missa fläcken under mina rundor med plock och tork. Ajjjj vad det tog, fick ett litet blåmärke vid vänster fotknöl och skavde bort den del hud där också. Jag har ju inte världens snabbaste benreflexer för närvarande så det är väl inte konstigt att det blev en riktig vurpa. Jaja, det är ju inte lätt att vara arg på världens sötaste hund så hon var förlåten efter morgontoaletten ute och hon kröp tillbaka till mig under täcket :)

Jag somnade om när maken skjutsade barnen till skolan och vaknade vid 10. Nytt rekord och jag mår så bra av det! Maken hade kontorsdag hemma och han höll sig så tyst och lugn så jag märkte aldrig att han dök upp efter att ha skjutsat barnen.
Det mindre lustiga var att jag upptäckte att lillvovvan kräkts längst ner i sängen. Kan hända att det är mycket för henne nu, vi tränar henne att vara ensam, tiderna är justerade utifrån skola/arbetstider och dygnet är tillbaka på normaltid - något hon aldrig upplevt. Hon tappar dessutom sina valptänder och har knappt några kvar. Tack och lov har vi lyckats få bort varenda gnutta med rengöringsmedel som jag haft men inte riktigt trott skulle funka så bra :) Madrassen har klarat sig och resten är fläckfritt! Toppen!!

Jag följde med maken för att hämta tvillingarna som slutade 12 idag, de behövde förnya sina innegympaskor innan det drar igång på allvar med idrott i skolan och innebandysäsongen börjar om. Tur att det finns bra sportbutiker så att man inte behöver fara runt som en skottspole och söka. En affär, perfekta skor och köpet snabbt avklarat. Vi passade också på att åka på en djuraffär och köpa lite grejer till Lissi. Hon har redan vuxit ur sitt första halsband och så har vi planer på att försöka trimma hennes päls innan det blir alldeles för höstkallt. Shampo, balsam, en bättre kam och en specialsax så att vi vågar trimma runt ögon och nos utan att vara rädda för att göra illa henne. Och så det nästan allra viktigaste - en reflex"väst". Det börjar vara mörkt på kvällarna nu. Alltså, man skulle kunna köpa hela djuraffären - det finns ju hur mycket roligt och spännande som helst i de där butikerna... Det gäller att hålla sig till inköpslistan :)

Det känns så roligt att jag orkar göra lite utflykter! Inte är jag någon racer direkt, men det är härligt att vara med som smakråd och bara insupa så mycket av de nyheter som plockas fram hela tiden :)

Haft kaffebesök av lillasyster med två av barnen och så självklart Lissis kompis Svea, mamma hakade på och så dök även "extrafarmor" B upp lagom till att kaffet var klart. Vilken härlig dag! Jag orkar, är med i snacket, jag känner mig på bra humör och det är en skön känsla :)

Ikväll är make och son på matchpremiär på bortaplan - första träningsmatchen för säsongen. De kommer nog hem rätt sent. Bara jag och tvillingarna som myser här hemma. Hoppas på att få hem två glada herrar... Undrar bara om jag orkar hålla mig vaken tills de dyker upp? Känner mig lite småtrött redan... Jag hann inte med någon tupplur mellan stadstripp och kaffebesöket - fast då var jag inte så trött heller. Tänk att man t om kan känna sig nöjd över att vara trött :)

2 kommentarer:

  1. Minns den känslan, man är så glad och stolt att man orkat vara med... Kämpa på, det är så fint att läsa om hur mycket kärlek du är omgiven av

    Kram Lisbet

    SvaraRadera
  2. Tack Lisbet! Ja, jag måste säga att jag har det bra i allt elände som hänt i sommar. Lycklig över de som verkligen finns här för oss nu. Självklart ska jag kämpa, och kampviljan blir bara större med stödet :)
    Jag är inne på din härliga blogg allt som oftast, även om jag inte kommenterat så mycket på sistone, men du skriver så bra, och det känns som att vi hängt ihop ett tag :) Kram min vän!

    SvaraRadera