fredag 13 maj 2011

Möte med FK och Företagshälsovården

Idag var det möte med min chef och rehabhandläggare från arbetsgivarsidan, läkare och psykolog från företagshälsovården samt min handläggare från försäkringskassan. Puh. Jobbigt. Handläggaren ville veta mer om min status. Regeln är ju att man ska jämföras mot hela arbetsmarknaden efter 365 dagars sjukskrivning. Hur skulle det hjälpa mig? Jag vill ju jobba heltid. Jag orkar inte just nu. Vad spelar det för roll om jag skulle tvingas till annat jobb, när min anledning till sjukskrivning är att jag inte fungerar mer än 4 timmar.

Fick förklara att jag flera gånger om försökt mig på heldagar, att jag tvingar mig kvar på möten när inte hjärnan hänger med. Chefen som intygade att hon observerat min status på våra torsdagsmöten. Rehabhandläggaren försökte peppa mig att avstå från delar av möten när jag känner att det blir för mycket. Det vill jag ju inte, vill vara med, kunna påverka och ta del av allt som rör mitt jobb.

Att jag vilar och sover på min sjukskrivna del är ett faktum. Ett fåtal gånger försöker jag göra något istället för att vila på eftermiddagen, testar mina gränser - jobba, göra ett ärende, träffa en vän en stund. Varje gång får det konsekvensen att jag blir för trött. Får svårt med nattsömnen. Jag vågar därför inte ändra på mina eftermiddagar om jag inte måste. Det fungerar bäst så.

Alla som var där, utom försäkringskassehandläggaren, tryckte på att jag fortfarande får behandling, att jag är påverkad fysiskt av Herceptinet. Att jag har ödem i högerarmen. Rekommendationen är sjukskrivning på 50% åtminstone tills behandlingarna är över - i höst.
Önskan från arbetsgivare och företagshälsovården är att min onkolog skriver ett sjukintyg som sträcker sig dit.
Psykologen kommer att skriva ett utlåtande som ska jag ska förmedla till försäkringskassan för att styrka min trötthet både fysiskt och psykiskt.
Hoppas det kommer att bli ett sådant beslut som kan ge mig lite sinnesro för det är grymt pressande att förutom min egen strävan mot heltid även ha försäkringskassan flåsande i nacken. Jag har liksom fullt upp med mig själv.

Kan jag få sinnesro kring detta så hoppas jag ändå så klart att orka gå upp i tid före hösten. Men på mina villkor - i min takt. Jag försöker ju då och då, testar gränserna men utan att det än så länge går bättre. Oj, det blev visst rörigt.

Det är svårt att inte förmå det man vill. Jag vill ju orka NU. Jag vill jobba heltid NU. Jag vill må bra och vara "fit for fight" NU!!! Det måste väl räcka att jag själv mår dåligt över min egen otillräcklighet utan att försäkringskassan påpekar detta. Jag vet att jag inte klarar det jag "borde". Det suger.

4 kommentarer:

  1. Jag blir så j-a upprörd över dessa vansinniga regler!! Se till att få ett "bra" sjukintyg o stå på dig!
    Vart är vår välfärd på väg?
    Kram Birgitta

    SvaraRadera
  2. Man får perspektiv av att läsa din text.. Det är ju klart det tar tid att bli frisk efter att ha kört skiten ur sin kropp med alla möjliga gifter. Själv är jag ju bara i början av behandling men ska försöka ha detta i minnet och vara ödmjuk.

    Det måste ju ändå vara skönt att såväl vården som arbetsgivaren stöttar dig fult ut. Hoppas att FK inte trilskas nu bara.

    Hoppas våren hjälper till att fylla på energin !

    SvaraRadera
  3. Tänker på dig och hoppas att det ordnar sig med sjukskrivningen och att inte FK ska jävlas med dig.
    KRAM

    SvaraRadera
  4. Som om det inte skulle räcka med att inte orka,kroppen full av gifter och ett psyke som är ansatt av div. funderingar och oro.
    Försäkringskassan är verkligen inte att räkna med idag!Vart har medmänskligheten tagit vägen???
    Skönt att de övriga inblandade hade förståelse för dig och det du går igenom.
    Jag har själv tampats med FK efter en svår whiplash skada som opererats 2ggr på universitetssjukhus och vet hur knepiga FK är.Fick sjukpension 1998 och får nog vara "glad" för det nu när bröstcancern visade sitt fula tryne.
    Tänker på dig!
    Kramar!

    SvaraRadera