måndag 31 maj 2010

Sista förberedelsen...

Allt det tråkiga som hände under gårdagen har upptagit mycket av mina tankar. Jag känner mig lite lugnare nu, även om tankarna fortfarande kommer. Jag har skickat iväg ett mail till en person som gjorde mig mycket illa igår. Förklarat att hon fått mig att må väldigt, väldigt dåligt och med en vädjan om att aldrig någonsin bete sig på samma sätt mot någon annan levande människa. Jag hoppas hon läser och tar till sig mina ord. Det känns också bättre för mig att ha stampat ner foten och markerat - jag skulle bara ha gjort det på en gång, men man blir så paff och alldeles mållös när det händer...

Det känns lite bättre runt mina två nya operationsområden. Det kliar lite ibland. Jag kan vrida på huvudet nu men har svårt att sträcka armen utåt och uppåt. Då känns det att de har skurit i mig igen... Behövde bara äta smärtstillande under fredagen och lördag förmiddag. Sedan har det funkat bra och inte smärtat, bara varit obekvämt.

Idag har jag varit på sista förberedande röntgen. Skiktröntgen av buk och bröstkorg. Skulle vara på plats kl 08. En sköterska kom med en flaska och en mugg. Flaskan innehöll ca 1-1½ liter kontrastvätska utblandad med vatten. Detta skulle jag pytsa i mig under 1½ timme. Smakade inte så värst gott, jag mådde lite illa ett tag och tänkte att det här går bara inte. Men, det gjorde det. Typ 5 toabesök senare och tom flaska så var klockan 9:30 och det var dags för skiktröntgen. Det var lite kul. En röst som sa att man skulle hålla andan och blinkande smiley-gubbar i olika färger som symboliserade när man skulle andas och när man skulle hålla. Mer kontrastvätska i armen.... Pow! Det hettade i halsen, brann i öronen och jag trodde jag kissade på mig :) Sköterskan hade förvarnat om känslan och den var som hon beskrev den. Inte kissade jag på mig men vätskan rusade snabbt runt och brände till under sin färd genom kroppen. Klockan 10 var allt klart. Nu är det bara att hålla tummarna för att även denna sista röntgen visar sig vara ok.

1 kommentar:

  1. Håller alla tummar jag har!

    Så bra att du skrev mail till denna människa! Man ska inte behöva stå ut med sådana saker. Dessutom är det kanske inte någon som sagt så till henne(?) förut...hon kanske inte vet hur hon uppfattas. Nu får hon ju en chans att bättra sig!

    Kram
    Elisabeth

    SvaraRadera