fredag 14 maj 2010

Sista dagen med långt hår...

Idag är sista dagen med mitt långa hår. I morgon klipper jag av det. Jag hade ett infall 2003 då jag klippte mig riktigt, riktigt kort. Knappt så att någon kommer ihåg den korta perioden. Jag har ju nästan alltid haft långt hår, med kort eller lång lugg. Page har också varit en frisyr, som jag enligt min man varit arg när jag haft :-) Han minns mina arga ord över de bångstyriga lockarna och virvlarna som inte ville bli en vacker slät "bulle" i nacken... En underbar tjej ska klippa mig. Lugg är klart och sedan blir det rätt kort i nacken... Det känns spännande och pirrigt att klippa sig. Jag har haft några halvlånga perioder, men har alltid låtit håret växa ut igen då det varit enklast att hålla lockar och virvlar i styr när håret varit längre... Känner mig ändå nöjd med mitt beslut att klippa av en stor del av kalufsen.
Tänker ta några kort så jag minns hur det såg ut. Jag vet att det känts konstigt när jag duschat och tvättat håret när jag klippt av ett par decimeter, när man sin vana trogen behövt mycket schampo och haft mycket hår att torka. När jag duschat på morgonen och satt håret i en tofs har det fortfarande varit fuktigt när jag tagit ut tofsen på kvällen.

Har idag fått kallelse till skiktröntgen av buk och bröstkorg. Vilka procedurer man får gå igenom... Jag ska dricka kontrastvätska och därefter vänta 1½ timme innan själva röntgen. När man hamnar i sjukvårdens våld så spenderar man enkelt en halvdag trots att själva kärnan i det man ska göra bara tar någon timme i anspråk.

Idag jublar jag över att ha nått hela vägen på en av de övningar som varit svårast, att med händerna knäppta bakom nacken få armbågen mot väggen. Äntligen! Även utåtvridningen har gjort lite framsteg, kommer över 90 grader nu. Att det ska ta en hel månad efter operationen... Det går upp för mig mer och mer att det inte är en liten operation jag gjort och att kroppen inte går med på mer än den är redo för. Jag blir trött i armen och behöver sätta mig för en paus när jag påtar i trädgården. Jag inser att jag måste lyssna på kroppen. Jag promenerar ca 1 timme varannan dag, vilket är skönt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar