Sista sjukdagen?

Nu känns det som att det kanske kan bli sommar även detta år. Både ikväll och i går kväll var temperaturen uppe i ca 15 grader och det blev så skönt när vinden mojnat. Inget regn heller så jag har varit ute och njutit av att röja och rensa i trädgårdslandet. Det blev inget förra sommaren så det var en hel del ogräs som hittat dit.

Jag använder gummihandskar som trädgårdshandskar för att skydda både mina fina nya naglar och för att inte dra på mig någon infektion eller något sår som kan ställa till det i ödemarmen. Funkar bra, men känns lite ovant när jag tidigare bara använt vanliga trädgårdshandskar.

Ikväll har jag myllat den maskfyllda gamla jorden med lite koskit och ny fräsch jord och sedan har morötter, rödbetor, rädisor och sockerärtor hittat sin plats under jorden. Fiberduken är på så förhoppningsvis slipper odlingarna frysa bort om/när det kommer en frostnatt eller två. Kryddorna får vänta inne ett tag till, liksom tomaterna och sommarblommorna, det är för kallt ännu.

Det tar sig i jordgubbslandet. De gamla plantorna har skjutit fart och jag hoppas att blomningen kommer snart. De nya plantorna skulle verkligen behöva mycket av den stora gula planeten som sprider så mycket värme... Ja, inte bara de förstås. Hoppas, hoppas vi får lite sol som värmer ordentligt!

Just i skrivande stund står en dräktig hjort och betar på ängen här utanför. Vi har ett riktigt härligt djurliv. Älgar, harar, rävar och hjortar knatar runt och betar på ängen. Det är inte alltid vi har sådan tur att vi får se dem, men då och då lyckas vi få syn på dem där de så stillsamt står. Ganska fantastiskt ändå. På framsidan - fullt villakvarter med allt som händer där och på baksidan är vi på landet :)

Idag är min sista dag som sjukskriven. I morgon börjar jag jobba heltid. Det blir en finfin start... Halvdag i morgon, ledig torsdag-måndag... Första hela arbetsdagen kommer på tisdag till veckan och då är det dags för Herceptin igen. Det blir alltså en riktig kortvecka. Tror det kommer att gå bra. Jag ska hjälpa en kollega som börjar vara överhopad med arbete och det känns jättekul att få sätta händer och huvud i lite strategiskt arbete :)

Nu gäller det bara att lyssna på kropp och knopp så att jag inte kör för hårt.

Långhelgen kommer att bli lugn och skön. Ett par fotbollsmatcher och första festen. Känns spännande med cykelfest. Vi har fått förrätt så vi får se vilka som kommer hem till oss. Nu gäller det bara att fundera ut någon bra förrätt och en passande dryck OCH att hålla tummarna för bra cykelväder :)

Ny fas

Nu har det hänt. Jag har bestämt mig. Det är dags för nästa steg i mitt tillfrisknande. Nu kör jag järnet, hoppas det håller...

Nästa vecka börjar jag jobba heltid. Nu är det sluttjafsat. Nu är jag less på att inte orka. Jag ska göra ett ärligt försök att fixa det. Orkar inte med att försöka kämpa mot FK som motvilligt godkänt sjukskrivning t om 31/5. Jag har ett läkarintyg på 50% till 30/6 som jag inte skickat in än. Låter det vara så just nu.

Nu har det gått ett par veckor när jag känt mig helt ok efter 4 timmars arbete. Jag har orkat fixa lite hemma. Har orkat städa, vara ute i trädgården, dola på lite sådär som man kan göra till vardags. Visst, jag har vilat en stund när jag kommit hem, men känner mig piggare och gladare. Nästan som förr. Härlig känsla. Nu hoppas jag verkligen att det håller i sig. Kommer det ett bakslag så får det bli så. Nu kör jag hårt!

Idag var jag och gjorde fejknaglar. För första gången någonsin. Härligt. Skönt att få bli ompysslad. Otroligt trevligt ställe. Är rätt nöjd. Längden blev som jag brukar ha mina egna naglar när de är som vanligt. Kul att få tillbaka den bekväma nagellängden, även om de inte helt är mina egna. På höger långfinger är det nästan åter till den längden, så min egen nagel är inte så mycket uppbyggd just där. Nu får jag låta dem växa ut helt under och samtidigt vara snygg. Bra va :)

Ägaren var jätteintresserad av mina händer. Eller rättare sagt - mina naglar. Frågade mycket om cellgifterna och önskade att hon fått se hur cellgiftsränder på naglar ser ut. Synd att jag inte hade kvar någon att visa upp (NOT). Däremot fick jag lära mig något nytt. Man har nagelbäddar. Tydligen är mina nagelbäddar snygga. Det blev ett himla hallå om dem. Alla som jobbade där skulle titta och kommentera dem. Jag fick hålla upp händerna till allmän beskådan :) Trots naglarnas utseende, halvkorta och någon som skivat sig. Roligt att ha så fina nagelbäddar, för även om jag inte visste att jag hade det så blir man ju glad att få beröm :))

Måste erkänna

Jag börjar vara rätt irriterad vid det här laget. Varför förstår jag mig inte på vad som är fel? Jag avskyr när det blir så. Jag kan själv. Jag brukar kunna själv. Nu vet jag inte vad jag ska hitta på. Faktiskt.
JAG KAN INTE LOGGA IN OCH UT från bloggen. Eller rättare sagt, jag klickar på logga in och min mailadress syns längst upp - utan att jag behöver skriva in min adress. Det är ju inte som det ska vara.
Jag får åinte fram redigeringsläge när jag trycker på visa blogg. Det innebär t ex att jag inte kan svara på kommentarer.
Har försökt logga ut. Går jättebra, men när jag sedan trycker på logga in igen så behöver jag inte skriva något - jag blir inloggad... Mycket skumt. Mycket irriterande. Fattar inte vad jag ska göra för att få det hela att gå till sig. Någon som upplever samma problem och hur löser man det?

Naglar, naglar, naglar

Idag var han här. Diskmaskinsreparatören. Eftersom han är god vän med svågern så kändes det tryggt att låta honom gå in i huset och fixa medan jag var på jobbet.
Fick samtal på förmiddagen och nu ska kökets hårt arbetande maskin fungera igen. Lite fix blev det och en ny sil. "Tråkigt nog" så har jag och sonen ätit hos lilla mor idag så det är ännu inte dags att testa om diskmaskinen fungerar... Men det kommer :)
Som tröst så fick vi jättegoda köttfärsbiffar och mandelpotatis så inte gick det någon nöd på oss inte, hehe. Vi har sådan tur som blir bortskämda med så god mat!!!

Dagarna går fort nu. Längtar efter att träffa mina Bröstsystrar. Förra veckans träff ställdes in för att istället satsa på morgondagen. Nu blev även den framflyttad till nästa vecka... Det verkar bli svårare att få ihop det ju piggare vi blir allihopa. Positivt på ett sätt, men så klart trist när vi inte får till det. Hoppas, hoppas att nästa vecka blir av. Saknar dem!

Fick mig en trevlig bonus ikväll. Jag ska få fixa naglarna på fredag eftermiddag. Första gången jag ska testa lösnaglar, men det känns som en rolig grej och trevligt att få bli lite ompysslad. Mina händer har blivit hårt åtgångna av all medicinering det senaste året. Jag har väldigt torra händer som jag smörjer och smörjer. Naglarna börjar se bättre ut, jag sköter om dem och jag tror minsann att de börjar komma tillbaka - jag har t om satt på nagellack för första gången på väldigt länge. De är med mina mått väldigt korta men håller just nu, peppar, peppar. Det känns jättespännande och lyxigt att få testa under en tid för att se hur det känns att ha fejknaglar :)

Äntligen helg!

Förföljd. Just nu känns det så. En envis rackarns liten brun fågel - tror det är en rödhake - terroriserar köksfönstren och MIN BIL. I över en vecka har den hållit på. GRRRRRRRR!!!!!!!!!
Den sitter i trädet framför köksfönstren och vroom så flyger den in i det ena köksfönstret för att växla till det andra i nästa attack. Det är fula märken överallt. Skit fulla fönsterblecken.
Som om inte det vore nog så gillar den lilla rackaren min Bettan också. Sätter sig på gummilisten och attackerar ömsom sidofönstret ömsom sidospegeln. Och skiter. På bilen. Min nya taktik är att hänga fast kökshanddukar för bilens fönster och speglar. Det hjälper men ser för tokigt ut.
Hur blir man av med den?
Har funderingar på luftgevär - men missar man så hamnar väl kulan hos grannen... Med risk för skador... Hmmm. Den är ju helt knäpp den där fågeln. Grannens fönster och bil låter den bli. Maken har varit rätt "mordisk" i eftermiddag. Han har jobbat hemma och vid köksbordet. Snacka om irritationsmoment. Han har gång på gång sett och hört pickandet. Funderar på allehanda fällor mm för att slippa terroriseras av pippin.

Så, idag när jag kom hem från jobbet så lägger diskmaskinen av. Lamporna blinkar och varnar för fel. Ringde Electrolux som skulle skicka en servicetekniker på tisdag. Suck. Kul att handdiska en hel helg. Har inte ens kvar diskstället... Det var ju inte vad man vill starta helgen med. Fast, vaddå. Egentligen är det ju värdsligt. Kan ju låtsas att man är ute med husvagnen och står och diskar :)) Får tänka positivt, eller hur?

En av döttrarna har tidigare drabbats av Schlatterknä. Har kollat upp det med expertis och fått köpa ett schlatterband för att slippa tejpa. Träning och match upp till 5 ggr/vecka kände jag skulle nöta mycket på huden med tejpning. Dessutom skulle det bli rätt kostsamt. Schlatterbandet har snart betalat sig.
I veckan kom andra dottern hem, haltande. Samma knä. Är man enäggstvilling så är man, det är bara att konstatera. Har jagat sjukgymnasten för att få köpa ett schlatterband även till henne, men har inte lyckats. Det får bli till veckan.

Denna vecka har jag varit till min sjukgymnast för uppföljning av ödemet. Ska nu få en måttsydd tjockare strumpa och handske. Jag kommer förhoppningsvis inte att behöva använda den alltför mycket, men vid de tillfällen som jag vet jag ska göra saker som påverkar cirkulationen för mycket. Vid träning, fysiskt arbete och på mina långa möten då armen inte riktigt beter sig som den ska. Efter helgens aktiviteter med röjning och städning så var även underarmen svullen visade det sig på sjukgymnastens mätningar. Kan bli bra. Jag har nog rätt lindrigt om man hör hur en del andra har det med sina ödem.

Det låter ju som att jag är rätt negativ - men icke då! Jag känner mig ovanligt pigg. Visst är jag lite trött men känner mig mer energisk. Pigg på jobbet, efter jobbet vila men inte sova, glad när jag fixar med middag. Känns härligt! Har klippt luggen på ena dottern, hämtat och skjutsat son till fysträning, fixat med förberedelse för försäljning och prissättning av grejerna vi inte längre vill ha. Visst har jag orkat mycket?! Hoppas, hoppas det håller i sig. Känner mig redo för helgen, kanske orkar jag pula lite i trädgården? Har till och med vågat tacka ja till årets cykelfest om ett par veckor. Tror att jag kan orka med åtminstone matdelen... Efterfesten kan jag vara utan om jag inte orkar, men det känns roligt att jag VILL vara social. Det var länge sedan. Blir så glad över hur det känns inombords just nu :))))

Herceptin 13 - check :)

13 Herceptinbehandlingar avklarade. Uppföljning av Pantherstudien efter 8 månader gjordes idag. Fick återigen fylla i ett "livskvalitetsformulär". Lämna blodprover. Det är en härlig känsla när man får bra besked på proverna! Tänk att det bara är 15 veckor kvar. Vecka 35 är sista behandlingsveckan, kanske blir det vecka 36 eftersom jag kommit överens med min läkare om att skjuta fram den behandling och Mugascint som skulle ha blivit mitt under Gothia. Vill ju så gärna åka ner dit.

Jag har verkligen en härlig läkare. Han rusade förbi på sådant där vanligt halvspringande sätt samtidigt som han sneglade in genom den öppna dörren där jag satt och lämnade mina blodprover. Vips så dök han in... "Jag är i akut behov av en våg" , sneglade på sköterskan och sa "Patienten och jag är gamla bekanta" och så ställde han sig på vågen och talade om sin aktuella vikt. Jag hann skämtsamt replikera att det måste vara fel på vågen, då hans vikt var densamma som min. Sedan en snabb kommentar "Vi ses senare vi två", innan han ilade vidare. Hahahahaha... han är för härlig alltså. Snacka om att liva upp tillvaron :)

Efter att ha spenderat dagen från 8 fram till 14 på Nus, med ett litet avbrott för att jobba 2 timmar (blev lite rastlös mellan läkarbesöket och behandlingen) så kändes det skönt att få åka hemåt. Mamma som fyller år idag bjöd på jättegott födelsedagsfika och en av hennes systrar var där så vi fick en trevlig pratstund. Det var länge sedan jag träffade henne.
Jag hade med mig en härlig (om jag får säga det själv) flätad korg med en zinkkruka i som jag fyllt med kryddor och prytt med kryddetiketter. Rätt sugen på en sådan själv faktiskt... Jag skulle ha köpt och gjort två när jag ändå var i farten, men det får väl bli en annan dag :)

Dagen avslutades med en liten konsert. Tjejerna och deras klass har varit med i ett musikprojekt tillsammans med ett antal skolor i kommunen och de framförde ikväll sina egenhändigt skrivna och komponerade låtar. Väldigt bra måste jag säga.

Nu är jag trött och utmattad efter en lång och händelserik dag. I morgon, efter jobbet, ska jag träffa sjukgymnasten för uppföljning av mitt ödem. Armen känns av mer nu när jag varit lite mer aktiv. Tyvärr. Den känns både tung och svullen, värker lite i överarmen. Får höra vad hon har att säga.

Poff så var det måndag igen

Så var det måndag igen. Tycker att dagarna går så fort. Den gångna helgen har jag för ovanlighetens skull vaknat efter maken - båda dagarna. Så skönt att få sova ut, för det behövs verkligen.
Vårvädret kom av sig lite och det har varit skönt att kunna känna lugnet och fortsätta arbetet med att röja inne. Vi (rättare sagt jag) har samlat ihop en massa saker som ska säljas på second hand. Det känns riktigt bra att få bort saker som vi inte använder själva och som kanske kan komma någon annan till nytta. Leksaker, idrottsutrustningar, tavlor, sällskapsspel, böcker, mm... Får barnen iväg sina grejer så får de en liten slant själva - ivern blev stor att fixa fram saker de inte längre känner att de vill ha kvar.

Jag kan ju inte ånga på som för ett drygt år sedan, så det tar tid att greja. Inte går det särskilt fort om man jämför. Jag är ändå nöjd med det jag orkar, lite i taget och i sakta mak. Pauser för vila lite då och då. Skrymsle för skrymsle gås igenom och jag tror nog att det blir lite bättre med utrymme både här och där :) Det känns mer i armen när jag varit i rörelse mer och använt armen. Det är svårt att fixa utan att bära något...

Det var någon som sa att det är ett bra tecken när man blir så här sugen på att röja. Ett tecken på att man mår bättre. Jag har inte tänkt på det så, men tänk om det är sant? Jag vill inte bli så utslut som jag var för ett par veckor sedan - som höll i sig så länge. Jag ska bara försöka ta en dag i taget, fixa med det jag orkar då och då. Inte varje dag. Samla kraft och energi. Tänk om jag snart känner mig så pigg att jag kan gå upp i tid på jobbet? Det känns i allafall hoppfullt just nu. Kanske börjar jag bli piggare, även om jag inte märker det själv ännu? Vågar dock inte ta ut något i förskott utan väntar med spänning på om jag snart känner energi nog att vara vaken och igång en hel eftermiddag. Peppar, peppar. Jag hoppas så att det är en vändning på gång!

Lördagskvällen spenderades hos storasyster med familj. Jättetrevligt. Vi bjöds på god mat och jag behövde inte vara chaufför - så ett par glas vin slank ner :)
På söndagen fick vi se ena dottern spela fotbollsmatch med det ett år äldre laget. Det gick bara fint och hon var sprudlande glad efteråt.

Idag har jag haft middagsservice av fantastiska mamma. Vad skulle jag ta mig till utan hennes hjälp?
Morgondagen spenderas på Nus. Det är dags för provtagning, läkarbesök och behandling. Det är uppföljning av Pantherstudien och så lär jag få återkoppling av mammografin förra veckan (vilken tur att jag fått svaret redan :) ). Tänk att det nu är 13:e Herceptinbehandlingen - av 17...