söndag 24 april 2011

Tur man håller räkningen

Jag ringde Onkologmottagningen i torsdags, ingen kallelse för Mugascint, provtagning, läkarbesök och Herceptin har kommit och det borde vara tisdag efter påskhelgen om jag räknat rätt.
Minsann... de hade missat mig. Sköterskan bad att få återkomma... Det tog inte mer än ett par minuter så ringde de upp igen. Snabbt som ögat ordnade de tider både här och där så till slut blev jag bokad för Muga redan på torsdagen och så petade de in mig för provtagning kl 09 på tisdag morgon med efterföljande läkarbesök kl 10:30. Herceptinet lär jag få runt 13 då. Tänk vilken tur att jag ringde! Vill för allt i världen inte bli utan behandling!!!

Påskhelgen har varit en riktig vilohelg. Fantastiskt vårväder. Inga måsten. Vi har skippat alla traditioner - utom Påskharen då. Vi har ätit god mat - grillat flera gånger, druckit gott vin, ätit goda efterrätter, smaskat i oss en massa påskgodis... och sovit länge varje dag. Helt enkelt tagit dagarna som vi känt för. Så skönt. Det var vad den här familjen behövde känns det som.
En tripp till stugan vid havet i det vackra vädret, stökat lite med envis snö, krattat och hängt ute första tvättarna. Maken har verkligen varit gullig. Inte velat att jag ska ta ut mig. Jag har i stort sett gjort.... INGENTING. Bara suttit ute i solen, vilat inne, läst första boken på länge. Jo, jag har skurat lite utemöbler och fixat lite med maten. Förhoppningsvis kommer krafterna och energin tillbaka. Lite glädjekänslor också. Det har inte cirkulerat nattsvarta tankar varje sysslolös sekund. Vi har skojat och busat och spelat sällskapsspel. Förkylningen börjar ge med sig, lite efterängset i halsen bara. Hoppas den försvinner snabbt!!!

Jag har varit utan strumpa och handske i 2 dagar. Det har gått riktigt bra. Tagit på den när vi gått på promenad. Tror det funkar. Ingen värk. Jag har testat att vara utan när jag jobbat vid ett par tillfällen, men då har jag haft ont på eftermiddag/kväll så än så länge får den vara på när jag är på jobbet.

Nu ska jag försöka tänka på att inte försöka alltför hårt på jobbet. Det blev ett tungt bakslag av kombinationen att försöka jobba mer och vardagsbestyr. Jag ska ta den hjälp som erbjuds via jobbet och Företagshälsovården och så hoppas jag verkligen att Försäkringskassan inser att jag inte är en maskare utan att jag ännu inte fixar mer. Jag vill ju verkligen fungera på jobbet - och hemma.

4 kommentarer:

  1. Oj vilken tur du har bra koll! Behandlingen är ju verkligen viktig!

    Jag fick samma diagnos som du i jan i år. Fast den är hormonkänslig, var din tumör det!?

    Läser din blogg och följer hur det går för dig i vardagen. Undrar lite vad du jobbar med?! Har förstått att det är lite tungt tillsammans med både behandling och familj. Hur trappade du upp och när började du jobba?

    Skönt att du fått vila i helgen och att din man pysslar om dig:)

    Kram
    Helena ( med bloggen konst och cancer)

    SvaraRadera
  2. Hej Helena!
    Ja inte vill jag för allt i världen gå miste om mina dyra Herceptindroppar :)

    Nej, min tumör är inte hormonkänslig så jag behöver inte äta hormontabletter som många BC-systrar gör.

    Jag har ett jobb i chefsposition, med personalansvar etc. För närvarande har jag anpassning av mitt arbete så att jag istället assisterar mina chefskollegor med diverse administrativa arbetsuppgifter. Jag valde att friskskriva mig på 25% under strålningen och sedan friskskrev jag mig till 50% i mitten av januari - mot läkarens inrådan. Jag är en arbetsmyra och behöver jobbet och kollegorna för att må bättre. Husets väggar blev för tråkiga. Har kanske haft för bråttom för jag har ännu inte orkat gå upp mer i tid.
    Det är så klart mer pusslande när man har aktiva barn - men samtidigt så får jag så mycket glädje från dem och deras idrottande.

    Jag får smita in på din blogg och läsa :)

    Kram Malin

    SvaraRadera
  3. det är tvära kast mellan hopp och förtvivlan, kommer utan man rår på det. men det är nog den verklighet vi får leva i. Har varit jätteflitig med min strumpa och den hjälper, blev mkt bättre när jag fick fingerhandske. Tack för du peppat mig. kram

    SvaraRadera
  4. Härligt Carin! Skönt att höra att strumpa och hanske hjälper!
    Kram

    SvaraRadera