Taxol 5

Jag har sovit gott inatt, snarkande maken var borta på jobb så en dotter som inte snarkat har varit min sovkompis! Var upp på toaletten vid 01:30 och sov sedan till 05:30. Skönt. Upp och tog mediciner, kröp tillbaka under täcket och slog igång TV:n. Sedan somnade jag inte om utan efter första morgonnyheterna gjorde jag mina små träningsrörelser sittandes i sängen i lugn och ro. Intog badrummet och i lugnt och sakta tempo tvättade jag bort natten.
Ganska skönt att veta att jag skulle bli hämtad 07:30 och kunde ta det så sakta som jag behövde. Hade gruvat lite för att det skulle bli en tidig morgon eftersom jag är så skakig - men det gick finfint med gott om tid. Klädde mig och åt en rejäl frukost. Sedan hade jag så gott om tid att jag han få på eyelinern och ögonbrynen - och ändå hann jag se lite mer morgonnyheter innan mamma och chauffören kom. Det funkade ju bra detta idag.

Eftersom jag inte haft sådan här tidig Nusdag på vääääääldigt länge så har jag gruvat, men det gick bra. Mamma och jag drack lite kaffe under den dryga timmen mellan provtagning och mötet med Dr Nisse och sedan fick jag tid för behandling kl 11. Ska testa att minska med 1 cortison morgon och 1 cortison kväll, men om det inte känns bra ska jag öka tillbaka igen. Jag berättade för Nisse att jag tycker mig känna att Stesoliden börjat hjälpa lite och det ska jag fortsätta äta. Jag tycker mig bli lite mer andfådd ibland, men samtidigt berättade jag att med hjälp av rollatorn så rör jag ju på mig mer - Nisse tycker inte att det låter sämre, så jag hoppas att det hänger ihop med att jag aktiverar mig.
Han frågade om huvudvärk och jag berättade att jag kan få som ett litet stick på ett par ställen, men inget ihållande. Jag hoppas ju att det är cellgiftet som knackar på där! Han var nöjd med proverna i övrigt och även ultraljudet av hjärtat.

Mamma och jag tog en promenad till Centralhallen i sakta mak där vi delade en smörgås innan det var dags att gå tillbaka till Dagvården. Så en promenad kan jag lägga till dagens aktivitet.
Fick ett rum och de gjorde iordning allt inför behandlingen med alla sprutor man ska ha och som ska verka i 30 minuter innan själva Taxolen. Sedan somnade jag och klockan 13:30 var jag klar för idag. Ovanligt tidigt, men det gick ju riktigt bra med en tidig dag ändå.

Jag följde med och lämnade in Lissi för pälsvården och jag följde med och hämtade henne efter 2½ timme. Gick bra. Jag har t om, med assistans av tvillingarna fixat middagen. Men nu är det slut för idag. Nu är jag trött - men det har gått riktigt bra idag ju. Räknar inte med att göra så mycket i morgon.

Mamma kommer förbi, om det inte blir för isigt så kanske en liten promenad får bli morgondagens mål.

Friserad Lissi 6 månader



Ett försök att visa upp vår lilla Harlekinpudel Lissi som idag fått sin efterlängtade pälsvård.



En lugn hund ikväll efter dagens äventyr



Vi har väntat länge på denna dag, men det är ett proffs som fixat det hela.





l

Det blev en liten hund kvar under all päls, men vi köpte henne en värmande dräkt att ta på när vi ska ut i kylan.



Vilodagen

Jag hade lovat mig en lugn dag idag. Det har jag haft också. Regnet har öst ner hela dagen, med riktigt isigt väglag som resultat. Ingen promenad blev det. Det enda jag gjort är att ha varit på Hälsocentralen och fått influensavaccinet. Jo, jag har tvättat en tvätt och vikt undan den torra. Men jag har känt mig seg hela dagen. Lite tråkig känsla. Mamma kom som sällskap, tvillingarna drog med bussen på shopping med kusinerna så det har varit lugnt och skönt här hemma.

En vän kom förbi på en kopp kaffe och hade med sig fikabröd. Trevligt! Hon tyckte att jag såg så pigg ut... Tänk att känslan i mig inte var densamma, men det är ändå roligt att höra att jag ser piggare ut. Tanka bra input!

Har sovit halvtaskigt i natt och känt mig trött hela dagen utan att riktigt kunna ta en tupplur. Kanske har jag varit lite för övermodig med aktiviteter. Men jag blir ju så glad när jag kan göra något. Måste lära mig att anpassa mig och inte bli för kaxig... Kommer inte att försöka hålla mig vaken någon längre tid ikväll. Har dessutom tidig tid på Nus i morgon så den sömn jag får lär jag behöva...

Usch vad jag klagar. Fast idag känns det så. Har varit darrig hela dagen och ändå har jag en känsla av att Stesoliden sakta men säkert hjälper mig i rätt riktning. Bara jag lär mig att anpassa mig till ett långsammare tempo. Jag har ju världens bästa mamma som påminner mig om det med jämna mellanrum, men det är inte lätt att vara "långsam".

Lite glädje kan jag ändå avsluta dagen med - Lissi får sin klippning i morgon! Tack för det!!!! Så spännande det ska bli - jag hoppas att jag orkar samla kraft att följa med och hämta upp henne när hon är färdig.

Ultraljud och Stadstripp

Höstlov. Barnen hemma på höstlov, efterlängtad paus från skola i en vecka. Sonen drog redan tidigt på förmiddagen till sin Ishall, där han spenderat hela dagen med träningar i omgångar och umgänge med lagkamrater. Han trivs och det är härligt!

Fick ju hem make och son från match i Piteå igår kväll, med en vinst i bagaget, men jag var såååå trött att jag inte orkade mer än att gratulera till vinsten och prata med dem en stund innan jag kände att jag behövde sova. Känns konstigt att vara den som går och lägger sig först av alla, de andra ville se film när det nu skulle vara sovmorgon och allt.
Jag la mig kl 21 och somnade ganska omgående. Skönt! Behövligt! Följer ändå fortfarande mönstret att vakna 01:30 och tror att det är morgon - har sovit hårt. Lyckades somna om efter ett toalettbesök och borstade tänder (jag har nog aldrig borstat tänderna så många gånger per dygn som jag gör nu). Vaknade igen vid 03 och kunde absolut inte somna. På med TV:n på lågt ljud och med hjälp av den somnade jag om till slut i alla fall, vaknade 06 och tog mina mediciner och kröp tillbaka under täcket igen. Så ändå, en bättre natt har jag haft. Jag ska fortsätta försöka låta det bli som det blir - sova när det går och låta det vara vakenstunder. Förhoppningsvis blir det bättre och bättre med tiden. Mysig frukoststund med maken vid 8, han jobbade på kontoret sedan och jag kröp under täcket och sov till 9. SKÖNT!!!!! Väckte barnen som fick sin efterlängtade sovmorgon. Jag kände mig pigg och glad inför dagen idag. Skön känsla. Visst, långsam och seg men ändå bättre till mods.

Maken snarkade något så offantligt mycket i natt - jag petade och petade och petade på honom... Det verkar vara en förkylning på gång där...

10:30 var jag på plats för Ultraljudet av hjärtat. Det tog ca 1 timme och när dr granskade och jämförde plåtarna med de från i juni så såg det bra ut. Då hade jag en del vätska på fel ställe men det verkade ok nu. Viktigt att det fungerar med pumpen eftersom jag behöver det viktiga Herceptinet.

Den efterlängtade klippningen av Lissi blev inställd, hon som skulle göra det hade blivit sjuk. Attans. Vi kommer att få en ny tid så snart hon är tillbaka igen - men det var riktigt otur. Som vi väntat, som tvillingarna väntat på att få gå på stan medan hon skulle klippas...

Jag kände mig modig idag. Hade ju också fått börja dagen helt ok med att göra saker i min takt. Så.... OK. En tripp till Umeå City utlovades efter lunch till överlyckliga tjejer. Jag måste ju våga mig ut igen efter förra veckan. De fick 2 timmar att spendera på shopping på egen hand medan jag lufsade runt i min takt. Så skönt att jag fixade det!
Köpte en ny handväska - det har inte känts tryggt med en handväska i korgen på rollatorn när jag ibland sitter med ryggen vänd från korgen, dessutom hade den ingen dragkedja. Nu är den perfekt. Lagom liten och jag vet var jag har den hela tiden - tillräckligt lång axelrem för att ha den hängandes över handtagen också. Känns som en bra investering. Jag gjorde som förra tisdagen - lufsade på i lugn och ro, tittade på ditten och datten. Satte mig och vilade både här och där, när jag kände att det behövdes. Promenad i massor (sakta, sakta, framåt) kan jag ju också lägga till, för jag ville ju inte bara sitta på ett ställe och titta på alla människor/skollediga ungdomar och skyltningar. Ganska skönt att bara lufsa fram ute bland alla glada människor i shoppartagen.

Tjejerna däremot hade inga påsar med sig alls när vi strålade samman... Hmmm... Shoppingexperterna... De beslöt sig för att spara handlandet tills i morgon då de ska iväg med kusinerna på shopping igen. Rekat och provat ut har de gjort, så det lär rassla till i morgon kan jag tänka. Vi avslutade stadstrippen med att de ändå fick varsin påse, fleecetröja och mössa, ett måste nu när det blivit kallt här hos oss. Det blev mitt beslut att de faktiskt inte fick lämna det till senare, så då känner jag mig nöjd och trygg med att de inte behöver gå omkring och frysa i onödan.

I morgon blir det en lugn dag, sonen åker åter till Ishallen och tvillingarna ska ju iväg med kusinerna på stan. Mamma kommer och sällskapar till lunch och stannar för att hjälpa till med middagen. Det blir förhoppningsvis en skön vilodag inför Onsdag och behandlingsdag igen. Måste erkänna att nu är jag jättetrött, men jag hoppas och tror att dagens äventyr ändå gett mig mer energi i bagaget - och mod att göra fler utflykter då och då.

Söndag med lite av varje

Oj, det blev en ryckig natt för mig denna natt. Var helt utslut och slocknade 22:30 i sängen enligt maken i allafall. Vaknade flera gånger, sov hårt de första timmarna och trodde att det var morgon när jag vaknade till - klockan visade på 01:30... Lyckades somna om men vaknade igen kl 03 och då var det kört. Försökte och försökte hitta skön sovställning för att somna om, men det slutade med att jag slog igång TV:n och hade ljudet av den att halvsova till. Det gick bätte. Somnade om och vaknade 06 - víntertid, så upp och ta mediciner krypa tillbaka till sängen igen för lite mer halvslumrande och väntan på att maken ville vakna. Frukost med make och son vid 8, innan deras avfärd till Piteå. När killarna åkt somnade jag om i sängen och sov skönt fram till 10. Tog en dusch.
Tvillingarna sov över hos kompisar så jag var helt ensam hemma med Lissi. Ringde en livlina som kom och gav Lissi en förmiddagspromenad - tack och lov för att han är så bussig och ställer upp direkt! Då fick jag förutsättningarna för att orka se innebandymatchen! Härligt.

Årets hittills kallaste morgon -10 grader bjöd även på en icke angenäm överraskning. Värmepumpen hade lagt av. Inga element på i hela huset. Brrrrr.... kallt inne! Maken gick runt och slog på elementen i en rasande fart, att göra en brasa kändes inte aktuellt eftersom jag skulle på innebandyn. Det blir en viss bränd lukt när man slår på alla element som stått stilla sedan tidigt i våras... Men nu är det varmt inne i allafall.
Dagen har bjudit på vackert väder, så jag fick med mig tvillingar och hund på en eftermiddagspromenad i kylan - men det blev jag som ville in.... Började frysa om huvudet. Håret gör sitt under en mössa - mer än man tror. En tupplur innan vi tjejer gjorde middagen har det blivit. Skönt.

Veckan som kommer bjuder på höstlov för barnen. Tror de ser rätt mycket fram emot lite sovmorgnar.

Jag ska in på Nus och göra ultraljud av hjärtat i morgon förmiddag och så har vi bokat en komplett genomgång av Lissis päls på eftermiddagen. I två timmar lämnar vi in henne för pälsvård och det ska bli så spännande att få se resultatet. Jag ska göra ett försök att orka gå på stan med tvillingarna under tiden, mamma hoppas jag också följer med, vi kan ju alltid sätta oss någonstans medan tjejerna kollar runt. Får jag bara en bra natt så borde det gå bra. Hoppas det! Skulle vara så roligt att orka göra det!

Fredagslugn och lördagsaktivitet

Att torsdagens äventyr skulle ta på krafterna var jag inställd på, fredag utan krav var ju det jag satt upp som mål för mig själv. Höll det löftet också. Upp och tog mediciner vid 6- tiden, äta frukost med barnen kl 07 - hopp isäng igen när de åkt till skolan. Det känns som att det här är något som hjälper mig framåt, sakta, sakta. Det har ju fungerat helt ok i flera dagar nu.

Älskade mannen anlände hem sent på torsdagskvällen efter sin mastodontvecka i jobb, jag höll mig vaken tills han var hemma - men inte var det mer heller :)
Fredagar har han kontorsdag så han jobbade på i kontoret och jag låg i sängen och sov rätt skönt till efter kl 10. Just den här fredagen var jag nog i lite extra behov av att få ta det lugnt efter både onsdagens behandling och torsdagens utflykt. Jag ska fortsätta lyssna på min kropp och sömn- eller vilobehovet. Det känns som en bra lösning.

Fick en mycket trevlig leverans i brevlådan i fredags. Tidningen Tara, ett Rosa Band, en nyckelring, ett usb med info om bröstcancer (en liten docka) och en Rosa Bandet- musmatta.

Det är segt att komma igång på förmiddagarna - men då ska jag gilla läget här och nu. Det får vara så. Tänk att bara skutta ur sängen... Nu har jag lagt till lite försiktigt töj och böj av nacke, axlar och käkarna sittande i sängen innan jag går upp. Vill ju hjälpa mig själv att få kroppen att samarbeta. Massage har jag förstått är olämpligt i min situation, men det skulle vara så skönt att få en riktigt härlig massage.  Jag väntar på att få komma till en sjukgymnast på onkologen som ger Taktil massage, men det är ont om tider.

Att jag tog det lugnt hela fredagen, sov en stund till på eftermiddagen gav mig orken att åka och se sonen spela match på kvällen. Underbara känsla! Fick lifta med ett föräldrapar dit. Det är bara att klä sig och ta med rollatorn. Killarna fick spela i B-hallen som är riktigt kall, men som sagt, det är bara att klä sig ordentligt med täckbyxor, varm jacka och varmt om huvudet. Så tänkte jag att det är ju inte hela världen om jag inte orkar se hela, kunde ju ringa färdtjänst om det blev för mycket och jag ville hem. Såg hela matchen och det är en sådan kick att få göra det! Att det blev en vinst gjorde inte det hela sämre.

Idag har det varit en bra dag - igen. Vaknade 5 och tog medicinerna, lyckades somna till en stund men vid 8:30 var jag bara tvungen att väcka maken. Hungrig!!! Vi hade lovat barnen sovmorgon idag, inga träningar eller matcher för ovanlighetens skull - så vi fikade utan dem. Maken och barnen körde senfrukost vid 10-tiden som utlovat, men det sov jag förbi. Första snön har kommit och de gick ut och busade med hunden och förberedde husvagnen för bortforsling till vinterförvaring. Det enda jag kanske skulle kunna klaga på idag är att jag inte tog mig ut på en liten promenad i det vackra vädret, men det blev ett val att göra för just idag.

Jag stannade inne för att förbereda mig för dagen och komma igång med mig själv och kroppen. Vi har varit på kalas - storasysters äldsta har fyllt 17, klart man ska på kalas då! Hela familjen samlad, 8 vuxna och 8 barn, mysigt. Jag kanske inte orkade vara så supersocial, men att sitta med och höra allt prat om ditten och datten är ändå njutning. Det känns som att jag ändå orkar, och det är så roligt!
Fick dessutom avnjuta en väldigt god kaka... Hoppas inte det var sista gången den gjordes kära syster :) La mig i soffan och fick sova medan maken och barnen fixade middagen. Precis vad jag behövde efter de trevliga timmarna tillsammans med "storfamiljen".

I morgon är det redan söndag, matcher väntar för barnen. Make och son åker redan vid 9 för bortamatch i Piteå. Ska bli kul för dem. Men det blir en lång dag innan de är hemma igen.
Tvillingarna har innebandymatch, underbara vänner ställer upp och tar med dem till samling och så tänkte jag ta en färdtjänstbil till matchstarten - om jag känner att orken finns... Men se då ringer nästa goa vän och har ordnat så att deras tjej får åka till samlingen (de ska alltid samlas 1 timme innan  match) och de hämtar upp mig så att jag slipper sitta den där extra tiden. Tidigare har vi alltid åkt hela familjen direkt till samlingar och hela köret, men jag har inte riktigt orken som det är nu. Brukar alltid vara lika trevligt att snacka med alla föräldrar, dricka lite kaffe och ha trevligt innan matcherna. Men vad ska man säga - jag uppskattar så att det finns sådan omtanke om mig - att de ger mig förusättningar för att kunna få vara med när jag kan och vill!

Det är ju i dagsläget förmiddagarna som jag har svårast att komma igång, tvillingarnas matchtid mitt på dagen i morgon. Tidigare var det ju rätt skönt att få göra bort matchandet på förmiddagen och sedan ha resten av dagen till annat, men just nu är det lite annorlunda... Bara att gilla läget. Hinner eller orkar jag inte "klä upp mig" så får det väl bli Onepiecen...
Ska jag prioritera kläder eller ögon? Visst låter jag som en snobb nu? Så är det så klart inte, men jag måste vänja mig vid att allt tar tid för mig just här och nu.

Jag vill ju fortsätta vara så där som förr, men när jag skakar så mycket om händerna att det tar ca 20 minuter med att få på eyeliner, ögonbryn... Får stötta med armbågar och båda händer för att bli tillräckligt stilla för att få det på plats. Lite vila för händerna mellan varven gör att det tar lite tid. Det gäller att hålla koll på klockan så att jag hinner sitta och pilla vid den fantastiska spegeln mamma ordnat åt mig. Sitter vid köksbordet med topz i högsta hugg för att justera och korrigera och hinna bli klar om jag har en tid att passa.
De två sakerna vill jag ändå ha på så ofta det går, det känns naket utan ögonfransar och jag känner mig fräschare om jag får lägga på åtminstone lite make.
Då har jag hoppat över resten av grundkitet - sådant som är "normala jag".... Foundation, concealer, puder, ögonskugga, mascaran. Men grunden skippar jag aldrig - rengöringsprocessen, hudcremen efteråt.... Den proceduren tar också sin lilla stund men huden mår så bra av den så det gör jag morgon  och kväll varje dag!

Skönt att kunna säga att jag haft två bra dagar trots aktiviteter - tröttheten tar jag, bara familjen accepterar att det är så det är just nu, mycket vila för mamma/fru - och hoppas, hoppas att denna känsla får fortsätta finnas i mig. Kanske kan jag hitta en början till en balans i tillvaron? Sakta men säkert framåt.

Make up dagen idag

Haft en fantastiskt trevlig dag idag. Började med att ännu en morgon äta frukost med barnen och så skickade mamma mig isäng för en timmes sömn till inför dagens äventyr. Bra start.

Det var dags för Look Good Feel Better på Patienthotell Björken. 18 kvinnor i blandade åldrar, samlade i ett rum fyllt med alla möjliga godsaker för ett ansikte - som dessutom fick följa med hem. Jag tyckte att jag bokat hemresan med Färdtjänsten i lagom tid, men allt drog ut på tiden, drog över tyvärr... Jag blev tvungen att avvika med ett av två färdiga ögon, men det är ok :)

Som grädde på moset fick jag också tillfälle att träffa en bloggsyster och vi åt en mycket trevlig lunch tillsammans innan kursen började. Så fantastiskt trevligt! Men det blev en lång dag - för mig just nu i alla fall - från 11-16... men som sagt värt det alla gånger!!!!

Eftersom jag hade spenderat hela onsdagen med att tanka så var jag lite mör, men ansträngningen idag har varit värd allt, jag får låta morgondagen bli som den blir - vila, sova, eller vad nu min kropp begär av mig i morgon.

När jag kom hem så var jag såååå trött, la mig i soffan men hann inte mer än sluta ögonen så var middagen klar. Bästaste mamma hade fixat middagen på ett kick. Tänkte att det går ju lika bra att vila efter maten istället.... Se på rackarn, då får jag besök av fina vännen, med Lissis hundkompis - supertrevligt. Efter en stund kommer nästa fina vän indroppandes, så inte förrän runt 19:30 blev det lugnt här. Det är så skönt att få prata med dem. Det blev bara ett kort besök, men jag uppskattar dem så när de kommer för att se hur jag mår dagen efter behandlingen. Att få höra att man ser så pigg ut - trots att jag kände mig så trött är härligt att höra.

Make och son kommer hem om någon timme så det är lika bra att försöka hålla mig vaken tills de kommer hem, även om det bränner i ögonlocken. Sonen har spelat ännu en match ikväll... Tuffa dagar för en 15- åring, men han älskar sin idrott och då är ju allt som det ska. Maken har jag inte träffat sedan i måndags morse då han åkte iväg på sin maratonvecka i jobbet.

Jag hoppas nu att jag kan få fortsätta känna mig bättre och piggare. Stesoliden verkar, peppar, peppar, sakta men säkert hjälpa något. Det känns så just nu och det är en känsla jag hoppas fortsätter i samma riktning. Fortfarande väldigt skakig, främst på förmiddagarna, men nu känner jag spänningarna i kroppen - och påminns ju så klart om att det är läge att slappna av. Käkarna, dra upp axlarna, vicka på nacken, försöka med enkla medel röra kroppen. Sådant jag mått bra av när jag tränade. Det är ju inte som att gå och gymma, men då får jag försöka göra det som det enklast går att göra i hemmet. Framsteg i min värld här och nu.

Det blev ingen promenad idag, har inte hunnit, men att sitta upprätt i vanliga stolar en hel dag känns i kväll - så lite fusk och nöjd med det får jag vara.

Morgondagen får bli som den blir - jag har haft en bra dag idag och tänker inte sätta upp några planer.