onsdag 21 november 2012

Behandlingscykel 3 - Herceptin, Taxol nr 7 och Zometa

Idag var det dags att påbörja omgång nr 3 med cellgifterna. Det har nog aldrig flutit på så smidigt som idag. Blodprover som start 08:30, och efter det tog jag mig till Café Kristallen för lite morgonkaffe och så hade jag med mig en tidning som tidsfördriv. Gick tillbaka upp för att träffa Dr Nisse, (inbokad tid kl 10) och han var tidig så jag behövde inte vänta. Passade på att få lite förnyade recept och han tyckte provsvaren var tillfredsställande. Vi pratade om att jag varit så fruktansvärt trött och skakigheten - har tappat väldigt mycket vader kan man säga. Det är som det är och bara att kämpa vidare.

Det som han beklagade mest är resan till Skellefteå som han anser vara för ansträngande, men det är angeläget att jag får göra den så snart som möjligt och det köper jag.

Eftersom allt flöt så smidigt även att få plats på Dagvården så blev det nästan tidsnöd... Det har inte hänt tidigare. Dessutom hade jag turen att få träffa min bloggande vän Sister Moonshine - önskar bara att jag haft tid att sitta och prata med henne mycket mycket längre än den korta stund det blev. Hoppas vi får många fler tillfällen att sitta och prata. Hon är så mysig och klok!

Min syster kom och vi fick ändra lunchplanerna lite, vi gick till Centralhallens butik och köpte med oss smörgås som vi åt i rummet, och jag blivit uppkopplad. Det gick finfint. Så mysigt att få sitta och prata med henne om saker vi inte annars hinner. När det blev dags för fortsatta påsar åkte hon tillbaka till jobbet och jag slocknade i sängen. Jag var färdig för dagen kl 16 och min syster kom och plockade upp mig för hemfärd. En hel timme tidigare än förra "startveckan".

Medan jag satt och väntade på skjutsen kom en av de fina sjuksköterskorna och satte sig hos mig, hon väntade på ett pizzabud. Hon frågade hur det är och hur det går och tittade på mina tunna vader. Typiska cortisonbiverkningar enligt henne. Jag berättade om mitt aktiva liv innan återfallet, att jag tränat och hållit igång kroppen men att det inte gått sedan i sommar - av förklarliga skäl.
Supergulliga människa! Hon skrev en lapp och skulle förmedla till sjukgymnasterna på onkologen att ta kontakt med mig för ett träningsprogram speciellt anpassat för sådana problem som jag nu har.
Det finns övningar att göra som kan bidra till att försöka bibehålla funktioner. Hon berättade att risken är att det fortsätter att vandra upp till låren och då blir det ju än värre med balansen. Musklerna tar stryk och allt man kan göra för att försöka bibehålla så mycket som möjligt är ju super. Jag ser framför mig hur jag sitter eller står och gör "pensionärsgymping" - jag antar tacksamt utmaningen. Kanske mamma vill ha lite gymping med mig... Då blir det ju så mycket roligare :)
Hon är en riktig ängel denna sjuksköterska!

Det blev en bra dag idag trots att det är jobbigt med cellgifterna och allt sådant som måste göras en sådan här dag, men jag känner mig nöjd med utvecklingen av dagen.

Nu är det hög tid för mig att krypa under täcket och säga tack för idag. Får se vad morgondagen har att erbjuda... Sömn? Troligen. Vila? Troligen. Men det är ok! Förhoppningsvis halkfritt och en liten gnutta luft skulle vara önskvärt - men det vet jag inte förrän jag tittar ut under morgondagen...

Jag sover och vilar det som behövs fram till fredag kväll då vi ska ut och äta middag på restaurang, maken, syster och svåger och lilla jag med. Längtar och ser verkligen fram emot det! Det är mitt mål och det ska jag klara och orka och ha supertrevligt! Jag har ju hållit mig undan från all alkohol av rädsla för att det ska påverka medicinerna men Doktor Nisse har gett fullt ok till att ta ett glas eller två utan problem. Det känns ju kanon. God mat med rätt vin till är ju inte helt fel. Ja, idag känner jag mig nöjd med hur saker och ting utvecklat sig. Härlig känsla!

8 kommentarer:

  1. Hejsan! Det låter som om du haft en helt ok dag! Jag följer din blogg men är rätt usel på att kommentera. Har ibland känslan av att orden inte räcker till.
    Skulle kanske kunna klämma dit ett "kram" lite oftare:-)
    Ska bättra mig. Ta hand om dig!
    Kram Catrin

    SvaraRadera
  2. Härligt inlägg, du låter piggare och gladare :)
    Hoppas du får mycket vila idag och i morgon så du kan njuta av en underbar kväll i morgon med god mat och vin. Många Kramar Lisbet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Lisbet - jag hoppas att känslan håller i sig, att få känna mig lite piggare och gladare. Det går lite upp och ner så klart. Jag ska göra det jag kan för att orka med några timmar på vift i morgon kväll - det skulle vara så roligt att orka med lite vuxenlyx som en "normal" person. Kram Malin

      Radera
  3. Ja det var kul att se dig fast tiden var knapp. Sen sov du när jag kom till dagvården för att titta till dig. Bra. Vi får ses en annan gång. Sköt om dig nu, gör lite knäböj och vila. Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vad jag önskar att vi haft mer tid. Du är en härlig person! Hoppas allt gick bra. Knäböj - check :)
      Kram Malin

      Radera
  4. Underbart att du är så nöjd med din dag. Det är ju som vi har sagt små steg framåt och ett och annat emellanåt bakåt. Nu hoppas jag att du får en trevlig kväll i morgon med lite vin och trevligt umgänge, att helgen blir bra med vila och en och annan aktivitet. Roligt också att sjuksköterskan ser till att du får ett träningsprogram för dina ben. Du ska veta att du är beundransvärd. Kram och hoppas du får en lugn och fin natt.

    SvaraRadera
  5. Tack för din uppmuntran Elisabeth! Det uppskattas så! Kram Malin

    SvaraRadera