måndag 17 september 2012

Sjukdag

Var jättetrött igår kväll, frös och kröp under täcket rätt tidigt. Kollade tempen men 37,3 är ju ingen fara. Somnade snabbt och sov hela natten. Jag vaknade vid 5- tiden med huvudvärk så jag tog en alvedon och somnade om. Skulle ha kollat tempen före kanske...

En dag där inget blev gjort blev det idag. Det blev en sjukdag.

Vaknade och mådde inte alls bra, frossa. Nervositet? Tog mina mediciner, åt frukost och så iväg till Nus för att vara på plats 07:30. Fick ett stort rum att vistas i inför kommande biopsi. En sköterska kom och kollade hur jag mådde, satte nål i venporten, tog alla rör blod hon behövde, och så ville hon ta en temp... 38,7 med 1 g alvedon i kroppen. Inte bra. Inte konstigt att jag mådde som jag gjorde. Hon behövde konferera med sköterskekollegor och invänta doktorerna klockan 8 för att veta konsekvensen av febern.... Jag halvsov från och till hela förmiddagen. Min dr Nisse ville ha några ord med i det hela tillsammans med andra läkare. Avvakta lite till. Tog lång tid innan jag fick något besked i någon riktning.
Det kom in en snäll kvinna och erbjöd lunch, som jag sedan tidigare vet inte är någon hit, men jag tog en portion och åt några tuggor i alla fall.

Klockan 13 fick jag åka hem. Utan att ha gjort någon biopsi. Den flyttas framåt i tiden. Ett recept med antibiotika fick jag med att hämta ut och det ska ätas en vecka. Jag fick välja på att sova kvar, men väljer hellre min egen säng och kommer tillbaka i morgon igen.
Nya blodprover i morgonbitti (skulle först ha fått lämna dem idag men pga febern måste det göras i morgonbitti), läkarbesöket som tidigare var inplanerat och så HOPPAS, HOPPAS, HOPPAS jag att jag får börja behandlingen i morgon som planerat. Jag vill igång med det nya - jag vill att det nya ska ge mig kraften tillbaka!

Peppar, peppar... jag hade ingen feber nu när jag tog alvedonet kl 15. Hoppas det fortsätter så och att morgondagen blir en bra "nystart" med nya cellgiftet.

8 kommentarer:

  1. Äsch, snopet. Och du som förberett dig så. Men, det blir snart av ska du så. Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, snopet värre. Klart är att det ska göras, blir bara framflyttat. Kram

      Radera
  2. Håller både tummar och tår för att det ska gå din väg idag!

    SvaraRadera
  3. Jag hoppas verkligen att du blir så kry så du kan komma igång med behandlingen. Det är så jobbigt när man har planerat in och förberett sig och så blir det pannkaka. Min mamma sa alltid "en ska inte räkna ut nåt, det blir ändå nästan aldrig så". Jag tyckte aldrig om de orden men livet har visat att hon på ett vis hade rätt. Man får vara förberedd på att det kan strula men ha kraft att ta nya tag. Jag tycker ändå det är jätteviktigt att tro att det blir som jag har tänkt mig - det blir ju faktiskt ofta så också. Men som sagt reservkraft när det blir motgång - optimism och humor när man orkar och kan. Kram

    SvaraRadera
  4. En liten kvällshälsning. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Elisabeth! Kram tillbaka till dig

      Radera