söndag 16 september 2012

Ibland går det snabbt

Redan i morgon ska jag in och göra biopsin. Fick telefonsamtal i torsdags om att jag ska infinna mig på avdelningen redan kl 07:30 för förberedelser och sedan är det dags kl 08:30. Usch. Känns väldigt, väldigt läskigt. Som jag förstod det så blir man kvar på avdelningen ett tag efteråt, men inga direkta tidsangivelser fick jag. Jag förstår ju att det måste göras, men jag är riktigt rädd för det som ska göras. Hoppas att jag kan bli lugnad av dem där på avdelningen och att de förklarar vad det egentligen är som ska göras. Fick åka på min hälsocentral och lämna prover inför det hela i fredags.
När posten kom på torsdagseftermiddagen damp det ner en kallelse till dr Nisse för provtagning, läkarbesök och start av den nya behandlingen. Samma dag och tid som biopsin... Det gick ju inte ihop, så jag fick ringa och ändra. Sköterskan sa att jag inte skulle orka med allt på samma dag, så på tisdag blir det behandlingsdag istället. Tyvärr blev det en läkare jag inte träffat tidigare, men huvudsaken är ju att jag får komma igång nu så snabbt som möjligt.

På onsdagen var jag äntligen och fixade tanden som spökat. Tandläkaren undrade om jag haft hemskt ont... men nä, det har jag inte haft. Äckligt var det i allafall att rensa ut varet som samlats. Blir återbesök för att göra klart om någon vecka, blir till att passa in mellan behandlingar och biverkningar.

Har passat på att testa Färdtjänstkortet för första gången, gjorde ett par mycket små ärenden i city (köpte USB- minnen och lite lyx på Kicks). Provat att göra något helt på egen hand, bara en timme. Se på rackarn... Jag var duktig och bokade tid dagen innan, men chaufförern höll inte tiden... Han var väldigt försenad. Så kom nästa förvåning - kortet fungerade inte. Det var avmagnetiserat. Chauffören fick hålla på att ringa och greja för att det skulle ordna sig, så vi kom oss iväg till slut ändå. Det enda positiva var att han inte fick ta betalt för resan eftersom han var alltför försenad till en bokad tid :) Hemresan gick lite smidigare, då sa jag till redan när jag ringde att kortet inte funkade så chauffören var förberedd. Fick så klart ringa och ordna ett nytt kort som kommer inom 14 dagar.

Torsdagen blev en lite konstig dag, utifrån de snabba beskeden och att ringa och invänta telefonuppringningar för att få ihop de nya förutsättningarna, boka tid för att lämna prover på hälsocentralen inför morgondagen. Maken åkte dessutom iväg på en längre jobbtripp på onsdagen och kom hem på torsdagskvällen. Tur jag har mamma.

Har blivit duktig på att vila/sova små snuttar när det kommer över mig. Funkat bättre på natten också. Så är jag så knäpp att jag hela torsdagen sitter med mina nyinköpta USB- minnen och jobbar med foton. För det var därför jag köpte dem. Rensa datorerna från alla foton som man så klart är jätterädd om. Sitter från förmiddag till kväll. Ingen vila - bara lite matpaus och en stund i solen med en kopp kaffe. Jag var i ett stimm och kände att det var så skönt att det blev ordning och reda. KORKSKALLE!!! Övertrött, brakade ihop totalt lagom tills det var dags att sova. Kunde jag ju ha räknat ut. Så ska jag ju inte göra mot mig själv. Visst kände jag lite trötthet men viftade bort den i min iver att bli färdig med åtminstone detta - det där med att känna att man fixar nåt... Stackars maken som kom hem från sin resa fick ta hand om ynkliga ångestfyllda frun. Fredagen spenderades sovandes i otaliga omgångar. Maken den stackarn, han fick jobba...
Sov mig fram till eftermiddagen (förutom provlämnandet på förmiddagen) då mormor, lillasyster jag själv och 5 barn åkte på café en liten stund. Mysigt - men lite väl mycket gott. Dröjer nog tills vi ger oss på de värsta skapelserna igen tror jag. Inte någon lyckades få i sig hela sin godsak :) Sedan sov jag bort resten av fredagskvällen tror jag.

Vis av min dumhet på torsdagen så tog jag det vääääldigt lugnt på lördagen. Vilade mig fram till tvillingarnas sista seriematch för säsongen. Vilade efteråt. Laddade batterierna för ett restaurangbesök tillsammans med maken, lillasyster och hennes man. Så oerhört trevligt! Var rätt nervös för om jag skulle orka. Vi valde en mindre restaurang och efter 3 timmar var vi hemma igen. Oj, vad kul att få klä upp sig lite, lägga lite makeup och äta fantastiskt god mat i underbart trevligt sällskap. Vi tog kaffet hemma hos oss, så jag kunde lägga huvudet på kudden i soffan :) Kul att få gå ut. Fantastisk restaurang - god mat och bra service. Vågar se fram emot att göra någon fler sådan utflykt framöver. Somnade som en klubbad före 23, och inte förrän vid 9 åt vi frukost, maken och jag.

Idag har jag också tagit det lugnt. Trött efter gårdagen och samtidigt har jag samlat ork för att se tvillingarna spela en extra fotbollsmatch med den äldre årskullen. Orkat. Jajamen :) Men nu börjar det kännas som att det lockar med sängen...

Det kommer några spännande dagar nu. Jag bara önskar och hoppas att det går bra och att jag äntligen kan få besked i rätt riktning.

10 kommentarer:

  1. Hej kära du. Det var ett tag sedan jag var in och läste bloggar. Blev helt chockad och ledsen över vad som drabbat dig igen. Vill bara säga att jag tänker på dig och din familj. Mina tankar över att själv få tillbaka cancern finns alltid där, kanske inte synlig oro men i hjärtat. Har ju oxå HER-2 positiv.
    Just nu mår jag bra och njuter av livet, jag önskar att även du kan känna så.
    Massor med styrkekramar, <3 Annika

    SvaraRadera
  2. Du är duktig både på att vara aktiv och göra kul saker, men även på att vila. Det är rätt av dig, men svårt tycker jag. Själv har jag bara vilat idag och får lite dåligt samvete över det. Att slösa bort en fin höstdag med att sova. Det är sånt man måste öva på. Jag håller tummarna för dig i morgon. Och att det sedan leder till ett positivt besked. Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Åsa, fast jag behöver bli mer som du. Jag måste vila mer. Får inte riktigt till det ännu, men jag försöker. Det är så svårt när man vill en massa saker och så orkar man inte hela vägen... Kram

      Radera
  3. Inför läggdags sticker jag in lite och kollar din blogg och blir så glad att inlägget andas optimism och iver att sätta igång med det "jobb" som måste göras. Det går säkert bra i morgon och, som du säger, spännande. Nu håller jag tummarna för att du får sova i natt och att allt flyter på i morgon. Nu sängen....kram och godnatt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Elisabeth! Jag fick en lång och skön natt. Kram

      Radera
  4. Hej Malin - ni kanske redan har pratat om detta och jag ramlade just in på din blogg av en händelse, så ber om ursäkt i förväg om jag drar upp gamla fakta... MEN om det inte nämnts tidigare, fråga din doktor om den nya generationen av Herceptin: tdm-1. Den ligger i slutfasen av testerna och släpps antagligen i början av 2013. Varma tankar å energi till dig och dina!! Lili/HER-2 medsyster i USA

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min läkare är insatt i det där, han är en av Sveriges främsta inom HER-2 forskningen - det var nog det han pratade om senast. Det skulle vara klart trodde han redan i oktober. Får hoppas att det är nåogt som gör susen för oss med HER-2. Be inte om ursäkt - allt kan höras många gånger i dessa sammanhang :) Kram

      Radera
  5. Hoppas att undersökningen idag går bra. Håller tummarna för att svaret blir bra!
    Följer dig men har svårt att skärpa blicken (ögonen som inte följer) och därför har jag svårt med långa inlägg)
    Ha en fin dag!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag har ibland en förmåga att skriva väldigt långa inlägg också... Det är som att det bara bubblar ut. Kram

      Radera