fredag 21 september 2012

Febrig vecka

Jag är inte van att ha feber, det är ett som är säkert. Oj, vad jag har varit hängig. Nu är det fredag och jag kan bara konstatera att äntligen är febertermometern konstant på rätt sida. Redan igår kväll var det skillnad. Inte för att jag var uppe längre eller sov mindre under dagen eller så, men jag var som jag har varit innan febern dök upp. Det tråkiga är ju att jag förlorat en hel veckas behandling och den där gruvsamma biopsin... Nu blev det två veckors vila mellan cellgifterna och det gillar jag inte.

På tisdagsmorgonen vaknade jag kl 4 och var jättedålig. Tog alvedon men kunde inte somna om, väckte maken vid 5 och så ringde vi till onk.avd. för att rådfråga vad vi skulle göra. Jag mådde verkligen inte bra. De kunde se att jag hade tid kl 8 för provtagning och kl 9 hos läkare inför behandling så de tyckte att jag kunde avvakta tills dess. Mamma kom och vi tog oss dit, men inte var det roligt. Fick ett vilrum att sova i medan vi väntade på läkaren. Hon kunde bara konstatera att det inte blir någon behandling, att det inte finns några tecken på infektion på proverna, så vart febern kom ifrån fanns inget svar på. Lyssnade på lungorna men hörde inget konstigt, mer rossel högre upp - det är ju så klart bättre om det är förkylningshosta. Så måste jag ju tänka. Bara att åka hem och fortsätta sova. Läkaren ringde igår för att höra hur det var med mig, och att febern börjat gå ner är ju ett bra tecken tyckte hon. Antibiotikan gör säkert sitt till.

Jag har varit så trött och har bara vilat eller sovit hela veckan. Jag säger bara tack och lov för mamma, hur skulle det annars gå? Ingen reservkraft finns överhuvud taget. Trist. När kommer orken och kraften tillbaka? Jag är så less på att vara sjuk och inte orka!

Hela helgen är det trevliga aktiviteter för resten av familjen. Innebandycup för tvillingarna och 2 hockeymatcher för sonen. Jag avstår allt. För första gången är jag inte och tittar. Vågar inte utsätta mig för smittor eller annat som kan sabba nästa vecka. Det är alldeles för mycket förkylningar och andra baciller i omlopp som jag inte vill riskera hoppar på mig. Jag har tackat nej till alla besök hela veckan för att inte utsättas för något - samtidigt har jag inte orkat heller då jag mest sovit och knaprat febernedsättande.

Har fått ny tid för biopsi på onsdag nästa vecka. Blir väl att få tillbaka den där oroskänslan lagom till onsdag då. Har också fått tid för MR hjärna på tisdag. Usch. Tankarna snurrar mycket kring vad den kommer att visa. Jag är livrädd!

Så kom kallelsen för läkarbesök och behandling i dagens post. Naturligtvis är tiderna samtidigt som biopsin. Blir att ringa på måndag och ändra. Ibland undrar man ju om dom inte kan försöka synka ihop sig lite... Kan ju inte göra två saker samtidgt på olika ställen.

Veckan har inte bara varit elände. Jag har fått oväntad och mycket uppskattad blomsterleverans. Till och med 2 blomsterlevranser!!! OJ vad glad jag blev!
Så ikväll kom vännen C förbi med en "gottelåda" fylld med lakrits. Hon tänkte att jag kan behöva något att trösta mig med medan de andra är på cup. Så omtänksamt av henne, så glad jag blev :)

2 kommentarer:

  1. Usch, jag tycker så synd om dig. Varför sådan otur att få feber och förkylning just nu? Hoppas att veckan som kommer går bra, att tiden till tisdag och onsdag inte blir för "pirrig". Tiden går ju fort så vips har du det bakom dig och behandlingen är igång igen. Så får vi tänka.. Sedan att inte få vara med barnen när de är ute på sina aktiviteter - det är inte roligt alls. Men du kommer igen, det är jag säker på. Snart sitter du där och skriker heja och allt besvärligt är historia. Så får vi tänka.. Mulen och ruggig dag på västkusten, det är bäddat för en bok under filten. Ta hand om dig. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Elisabeth! Jag blir så glad över dina peppande ord! Tack, tack, tack!!!! Det börjar vara kallt här i norr också, men hösten är ändå fin på sitt sätt. Kram Malin

      Radera